Vi lärare översköljs vi av den ena nya arbetsuppgiften efter den andra. Hur ska vi hinna med det som vi vill göra, nämligen förmedla kunskap och bildning till dem som kommer efter oss?
Det finns inte tid för att förbereda, genomföra och utvärdera våra lektioner, vilket är nödvändigt för att förmedla och utveckla kunskap. Alldeles för mycket av vår tid går till möten, träffar och så kallad ämnesutveckling, som inte leder till någon nämnvärd utveckling av vår verksamhet.
Vi har också i uppgift att dokumentera i individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar och i den databas (InfoMentor, PODB) som vi ska ha i våra skolor.
När den nya läroplanen 2011 började gälla översköljdes vi av en mängd nya mål och kunskapskrav. Kunskapskraven är identiska med vad som står i läroplanen, men uppdelade på fler kriterier.
I årskurs 1-3 ska varje elev bedömas utifrån tre nivåer i förhållande till 95 olika kunskapskrav. Kriterierna i bild, teknik, engelska, idrott och musik, är ställda för årskurs 6, vilket gör det svårt att fylla i. Här finns alltså kriterier för teknik och bild, som inte ens finns med i timplanen för årskurs 1-3.
Kriterierna är onödigt krångliga och kunde gott tydliggöras och dessutom minska i antal. Exempel från matematik: ”Eleven kan använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer”.
Eller: ”Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat”.
I årskurs 4-6 ska eleverna bedömas i en skala A-E, eller F (icke godkänd). Som exempel ska en lärare i årskurs 4-6, som inte undervisar i slöjd, musik, idrott och hemkunskap bedöma och dessutom betygsätta i årskurs 6 i tolv olika ämnen.
Detta innebär i nuvarande system 111 olika kunskapskrav — för en elev.
I en klass med 20 elever motsvarar det 13 320 väl underbyggda bedömningar. Som kriterierna nu är skrivna finns det gott om utrymme för olika tolkningar.
Är det rimligt?
Dessutom undrar vi vad en stor del av kunskapskraven innebär.
Här är ett exempel från samhällskunskap nivå E (godkänd nivå):
”Eleven visar sina kunskaper om olika samhällsstrukturer genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer.”
Sedan ska det också skrivas utvecklingsmöjligheter, i varje ämne, för varje elev. Ökar elevernas kunskaper när vi ägnar oss åt dessa bedömningar eller när vi kanägna mer tid till pedagogiskt väl genomförda lektioner?
Det påstods när vi fick InfoMentor, PODB att det skulle vara ett hjälpmedel som skulle underlätta för lärare att skriva omdömen. Men kunskapskraven som står i nya läroplanen har delats in som kriterier, vilka dels blir många, dels är mycket svårtolkade.
Mycket behöver göras för att databasen InfoMentor, PODB ska bli det verktyg vi vill ha. Vi behöver ha en dialog om ändringar och förbättringar. Vi behöver få utbildning i hur innehållet i databasen är kopplat till kunskapskraven i läroplanen.
Margareta Jensen
Lilian Johansson
Anita Vällfors
för lärare i årskurs 1-6 på Edsskolan och Kristinelundskolan i Östhammar