De Àr vinnarna i elkrisen

De rekordhöga elpriserna slÄr hÄrt mot bÄde hushÄll och företag. Vintern vÀntas bli Ànnu svÄrare. Men likavÀl som det finns förlorare i elkrisen, finns det vinnare.

ElrÀkningarna vÀntas nÄ rekordnivÄer i vinter. Arkivbild.

ElrÀkningarna vÀntas nÄ rekordnivÄer i vinter. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Ekonomi2022-09-08 05:30

Att siffrorna bara verkar ticka uppÄt pÄ elrÀkningarna har undgÄtt fÄ och gör det svÄrt att fÄ ihop ekonomin för mÄnga. Men finns det vissa som tjÀnar pÄ att elpriserna bara blir högre och högre?

Det gör det, enligt elexperterna. Elproducenterna till viss del och Àven staten, som drar in pengar i form av momsintÀkter berÀknade pÄ elpriserna, Àr tvÄ av dem.

– Även Svenska kraftnĂ€t som Ă€ger stamnĂ€tet fĂ„r enorma intĂ€kter via avgifter för att transportera el frĂ„n norr till söder, sĂ€ger Christian Holtz, som Ă€r elmarknadskonsult pĂ„ Merlin & Metis.

Dessa intĂ€kter Ă€r dĂ€remot flaskhalsavgifter och anvĂ€nds inte för att öka Svenska kraftnĂ€ts vinst, utan betecknas i stĂ€llet som en skuld till elmarknadens aktörer – som producenterna och konsumenterna.

Var i landet som elbolagen har sin produktion pÄverkar ocksÄ hur mycket de gynnas, enligt Christian Holtz.

– En stor del av elproduktionen ligger i norr dĂ€r priserna Ă€r höga men inte pĂ„ nivĂ„n som i södra Sverige. De riktigt stora vinnarna Ă€r de som har elproduktion i södra Sverige.

Även tufft för elbolagen

Det Àr dÀremot inte ett sÄdant guldlÀge för elbolagen som man kanske hade kunnat tro.

PÄ elmarknaden i dag sÀljer producenterna, som till exempel Vattenfall, Fortum och SkellefteÄ kraft, en stor del av sin produktion till elhandlarna pÄ förhand pÄ kontrakt.

Elbolagen hade dÀrför kunnat tjÀna mycket mer Àn vad de gör om det inte hade varit för att de i förvÀg sÀkrar större delen av sin produktion pÄ den finansiella marknaden via terminshandel, vilket kan göra det till en förlustaffÀr nÀr elmarknaden Àr sÄ pass oförutsÀgbar som den Àr i nulÀget.

– Man brukar tala om mer Ă€n 80 procent innan Ă„ret börjar. Men man sĂ€krar inte hela volymen sĂ„ i den mĂ„n som producenter inte har sĂ„lt bort sin produktion i förvĂ€g sĂ„ drar man sĂ„klart in mer pengar pĂ„ de ökade elpriserna, sĂ€ger Magnus Thorstensson, som Ă€r elanalytiker pĂ„ Energiföretagen.

"Har haft en negativ effekt"

TvÄ av de allra största elproducenterna i landet, Vattenfall och Fortum, menar att man inte har gynnats av prisökningarna pÄ el just pÄ grund av prissÀkringarna och Àven pÄ grund av prisskillnaderna mellan norr och söder.

– NĂ€r elmarknaden i stor utstrĂ€ckning handlar om att prissĂ€kra sĂ„ Ă€r det inte stora volymer som kan dra nytta av prisaktiviteten som nu pĂ„gĂ„r, sĂ€ger Per-Oscar Hedman, som Ă€r kommunikationschef pĂ„ Fortum Sverige.

”De stora skillnaderna mellan prisomrĂ„den i Sverige har haft en negativ effekt pĂ„ vĂ„r kraftportfölj. Detta bidrog till att resultatet för första halvĂ„ret var stabilt jĂ€mfört med förra Ă„ret, trots att elpriserna stigit för vĂ„ra kunder,” skriver Vattenfalls presstjĂ€nst i ett mejl till TT.

Kan bli större vinst resten av Äret

Christian Holtz tror dÀremot att elbolagen kommer att tjÀna mer pengar under resterande del av Äret.

– Även om det kommer att dĂ€mpas av prissĂ€kringarna som förmodligen inte kommer att falla sĂ€rskilt vĂ€l ut för resten av Ă„ret, sĂ€ger han.

Förutom hushĂ„llen och företagen – som fĂ„r ta elprissmĂ€llen – finns det Ă€ven fler stora förlorare i elkrisen. Elhandlarna kan ocksĂ„ göra rena förlustavtal om de har sĂ„lt fastprisavtal till kunderna nĂ€r de köper dyrare el pĂ„ elbörsen.

De stora förlorarna

NÀr elhandlarna köper in elen per timme och sÀljer till kunderna per mÄnad sÄ Àr det en vÀldigt riskfylld affÀr i dagens lÀge nÀr elpriserna skenar.

– En elhandlare tjĂ€nar inte pengar pĂ„ höga eller lĂ„ga priser, utan en elhandlare tjĂ€nar pengar pĂ„ förutsĂ€gbara priser, vilket det Ă€r minst av allt nu. MĂ„nga elhandlare har det vĂ€ldigt tufft ekonomiskt just nu, sĂ€ger Magnus Thorstensson.

– MĂ„nga av elhandlarna har tagit pĂ„ sig stora risker samtidigt som de har smĂ„ marginaler i sin verksamhet. Det kommer nog att falla riktigt illa ut i en del fall och vissa elhandlare kommer att förlora vĂ€ldigt stora pengar, sĂ€ger Christian Holtz.

Fakta: SĂ„ funkar elmarknaden

Den största delen av elhandeln i Sverige, nÀstan 90 procent, gÄr genom den nordiska elbörsen Nord Pool. Elpriserna som sÀtts pÄ Nord Pool kallas för spotpris, vilket Àr det pris som elleverantörerna köper in el för och som ligger till grund för det pris som konsumenterna till slut fÄr betala.

Spotpriset varierar frĂ„n timme till timme och det som avgör prisnivĂ„n Ă€r utbud och efterfrĂ„gan vid givet tillfĂ€lle – samt det pris som elköparna Ă€r villiga att betala.

Spotpriserna varierar Àven beroende pÄ elomrÄde. Sverige Àr uppdelat pÄ fyra elomrÄden, frÄn norr till söder. I norra Sverige produceras mer el Àn efterfrÄgan och i södra Sverige Àr det tvÀrtom. DÀrför transporteras stora mÀngder el frÄn norr till söder, vilket gör att det ofta Àr högre elpriser söderut i landet.

Att handla el till ett pris som varierar frÄn timme till timme Àr dÀremot vÀldigt osÀkert för elmarknadens aktörer. DÀrför föredrar mÄnga att handla mer lÄngsiktigt och det Àr till och med möjligt att köpa el upp till tio Är i förvÀg.

Genom att handla med terminer, en finansiell produkt som sÀkrar priset för en förutbestÀmd period, kan elproducenter och elköpare prissÀkra sig mot stora svÀngningar i spotpriserna. Aktörerna kan prissÀkra under tidsperioder pÄ en mÄnad upp till flera Är.

KĂ€lla: Vattenfall

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!