JĂ€tteledningen Bratstvo â Broderskap â Ă€r egentligen ett nĂ€tverk av gasledningar som gĂ„r frĂ„n Ryssland och via Ukraina till Centraleuropa, Sydeuropa och Centralasien. Trots kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsĂ€tter gasen flöda dĂ€r igenom, Ă€ven om det Ă€r mindre mĂ€ngder Ă€n normalt.
Sedan Ryssland slutat anvĂ€nda ledningen Jamal-Europa genom Polen, och Nordstream i Ăstersjön saboterats, Ă„terstĂ„r Bratstvo.
ââGenom Ukraina fĂ„r vi 0,35 terrawattimmar per dag. Normalt sett Ă€r det nĂ€stan 1 terrawattimme, sĂ„ vi fĂ„r 60 procent mindre Ă€n normalt, sĂ€ger Ole Hvalbye, gasanalytiker pĂ„ SEB.
En anledning till minskningen Àr att ett inflöde i Donbas Àr helt stÀngt pÄ grund av krigssituationen.
Oense om transitavgiften
De transitavgifter som Ryssland betalat för att transportera gasen via Ukraina har inbringat miljardbelopp till den ukrainska statskassan. Vad som skett med transitavgiften Àr i dagslÀget oklart, enligt Hvalbye. Det föreligger en dispyt mellan de statliga gasbolagen ukrainska Naftogaz och ryska Gazprom.
ââPer dags dato Ă€r Gazprom skyldig Naftogaz pengar, men det Ă€r en oenighet om hur mycket det Ă€r skyldigt. Risken Ă€r stor att Gazprom kommer att stĂ€nga dörren genom Ukraina helt, sĂ€ger Hvalbye.
Hela infrastrukturen genom Ukraina Àr sÄrbar, tillÀgger han.
Ukraina upphörde att köpa rysk gas för egen rÀkning efter Rysslands olagliga annektering av Krim 2014.
Vapen i energikriget
Gastransporterna via Ukraina kan av Ryssland anvÀndas som ett fortsatt vapen i energikriget genom att minska Europas möjlighet att importera gas till vintern, befarar analytiker Niklas Rossbach pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
ââDet Ă€r en viktig leverans som kommer den vĂ€gen, sĂ€ger han.
BÄda parter har dock haft ett intresse av att hÄlla ledningarna genom Ukraina intakta.
ââRysslands faktiska retorik kring energileveranserna har inte varit lika skarp som den som rört kriget i Ukraina. I linje med det vill ryssarna fĂ„ det att framstĂ„ som att andra orsakat problem med leveranserna. Genom att fortsĂ€tta leverera kan man sĂ€ga att man uppfyller Ă„tminstone vissa kontrakt sĂ„ mycket man kan med tanke pĂ„ sanktionerna, och samtidigt fĂ„ en ursĂ€kt för att inte leverera mer Ă€n nödvĂ€ndigt.
ââUkraina i sin tur kan inte sĂ€ga att det vill stĂ€nga av gasen eftersom landets frĂ€msta bundsförvanter i vĂ€st Ă€r beroende av den, tillĂ€gger han.
Niklas Rossbach befarar att lÀget kan Àndras snabbt.
ââRisken Ă€r att den sista transporten via Ukraina stĂ€ngs av Ryssland, antingen med flit eller genom att skylla pĂ„ Ukraina pĂ„ nĂ„got sĂ€tt.