Höjd USA-ränta drabbar svenska hushåll

– Det blir en inbromsning nu. Det här blir ytterligare ett steg i den riktningen, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

– Ur Sveriges perspektiv handlar det väldigt mycket om vad som händer internationellt och då är USA det viktigaste landet, förstås. Bromsar det in där ökar det riskerna för en inbromsning även i Sverige, tillägger han.

Hushållen redan deppiga

Hög efterfrågan har än så länge gjort att svenska företag klarat högre energikostnader, komponentbrist, leveransproblem och andra flaskhalsar i pandemins kölvatten relativt bra.

– Det man har kunnat producera har man ändå lyckat sälja. Men det där svänger nedåt nu, säger Magnusson.

– Och tittar du på hushållen är ju de redan väldigt deppiga. Hushållens konsumentförtroende är nere på samma nivåer som i början av pandemin och de nivåer vi hade under finanskrisen 2008, tillägger han.

Tempot i räntehöjningarna är en viktig faktor för hur tufft det blir. Och tempot har skruvats upp markant av den oväntat snabbt stigande inflationen i hela västvärlden – 7,2 procent i Sverige och 8,6 procent i USA i maj.

Det slutade med att Fed i onsdags höjde styrräntan med 75 punkter (0,75 procentenheter), den största höjningen sedan 1994.

"Fed håller i taktpinnen"

Lika avgörande är hur högt räntan måste höjas framöver, för att trycka tillbaka inflationen. Fed siktar på nästan 4 procent i styrränta om ett år – nivåer som inte har använts sedan 2008.

– Fed håller i taktpinnen här och det här öppnar upp för eller sätter press på europeiska centralbanker – inklusive Riksbanken – att ta ytterligare steg, säger Jens Magnusson.

– Jag tror att den höjning som kom i går och den ganska aggressiva räntehöjningstrend som vi nu är inne i naturligtvis kommer dra med sig Riksbanken också. Sedan får man inte tolka det som att Riksbanken måste höja punkt för punkt i takt med de andra centralbankerna, tillägger han.

Höjd styrränta påverkar i första skedet korta räntor, som rörliga bolåneräntor. Men då Riksbanken nu även drar ned på sin stora portfölj av obligationer – som byggts upp av stödköp under pandemin – pressas även långräntor uppåt.

Effekterna på svenska hushåll kan bli mycket kännbar. Skulle boräntan höjas med 2 procentenheter på ett år skulle det trycka upp räntekostnaden för ett lån på tre miljoner med 5 000 kronor per månad före ränteavdrag.

Bostadsmarknaden väntas ta stryk

Denna räntesmäll drabbar hushåll vars reallöner redan har urholkas av kraftigt ökade energi- och livsmedelspriser. Och sammantaget innebär allt detta ett hårt slag mot köpkraften, vilket redan har börjat pressa ned bostadspriserna.

– Det är troligt att bostadsmarknaden får ta en del stryk nu framöver. Vi ser ingen krasch framför oss, men den starka uppgång som varit tror vi bryts, säger Magnusson.

SEB räknar med bostadsprisfall på 5 procent i år och lika mycket 2023 – vilket följer på prislyft på 20 procent under pandemiåren 2020-2021.

För de som vill in på bostadsmarknaden kan detta upplevas positivt och för de flesta – som inte måste flytta – spelar prisnedgångar på pappret ingen större roll.

– Men vi vet ju att det också finns enskilda hushåll som kan råka illa ut, säger Magnusson.

– Det kan handla om att du måste byta stad, skilsmässa, sjukdomar, dödsfall i familjen – det finns många skäl till varför inte alla kan välja själva när de ska göra sin bostadsaffär. Det där kan bli ganska många hushåll som påverkas den vägen, tillägger han.