Miljontals svenskar kämpar med mat och hyra

Många i Sverige är nöjda med sin privatekonomi, visar en ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen i samarbete med Folkhälsomyndigheten. Men hela en tredjedel har under de senaste tolv månaderna haft svårt att betala löpande utgifter.

– Det har skett prisökningar på de områdena. Det klart det har en stor påverkan direkt i plånboken hos de här personerna, säger rapportförfattaren Sofia Tyréus på Finansinspektionen.

Även om studien bara rör 2 000 personer är resultatet representativt för befolkningen.

Översatt till befolkningen i stort via siffror från Statistiska centralbyrån handlar det om nästan 2,6 miljoner människor som en eller flera gånger har haft svårt att betala sina löpande utgifter under det senaste året. De grupper där flest har de problemen är personer i åldern 18–44 år och föräldrar med hemmaboende barn under 18 år.

Sämre hälsa

Många av dem som känner sig stressade över pengar har också sämre hälsa.

– Det går hand i hand. Hälsan kan påverkas negativt av ekonomisk stress, både fysiskt och psykiskt, säger Sofia Tyréus.

De grupper som generellt känner allra störst oro är ensamstående, men också hushåll som består av fem personer eller fler.

De som har lägre inkomster har också mindre intresse, självförtroende och kunskap om privatekonomi. Därför ska Finansinspektionen undersöka om fler utbildningsinsatser kan hjälpa.

Men kan det vara så att man tappar intresset om man har så lite pengar att det inte känns som att det spelar någon roll vad man gör?

– Även om man har en låg inkomst och har svårt att få ekonomin att gå ihop, finns det olika saker man kan göra för att förbättra ekonomin, säger Sofia Tyréus.

Här finns hjälp

Hennes råd är att söka hjälp hos kommunernas budget- och skuldrådgivare, som har tystnadsplikt. Hos Konsumentverket går det att få vägledning till hur man lägger upp en budget. När det gäller sparande, lån och försäkringar finns tips på konsumenternas.se.

Under de senaste tolv månaderna har drygt hälften av befolkningen minskat sina utgifter.

Men en femtedel har i stället spenderat mer genom att till exempel ta nya lån eller konsumera mer. Det gäller framför allt personer mellan 18 och 44 år – samma grupp som också i högre utsträckning har svårt att klara sina löpande utgifter.

– Det är oroväckande, säger Sofia Tyréus.