Reparera bra för miljön – tillverkarna stoppar

Ofta vet vi inte hur vi ska bära oss åt när något går sönder, eller vem vi ska vända oss till. Sedan kan tillverkarna ha gjort det svårt för oss. Många produkter är genom sin design svåra att ens öppna.

– En produkt kan designas för att vara vattentät och då limmas den ihop. Den blir tät, men går i regel inte att plocka isär om du inte har specialutrustning, säger Sahra Svensson- Höglund, som är doktorand och forskar på cirkulär ekonomi vid Virginia Tech i USA.

Kräver specialverktyg

Produkter kan också designas så att de bara kan repareras med specialverktyg. Ett exempel är Apples pentalobe-skruv, vars huvud kräver en särskild mejsel.

Det finns även mjukvara som förhindrar reparation, något som skapar stora problem då allt mer drivs av mjukvaror. Till exempel har traktortillverkaren John Deere fått kritik för att deras traktorer kräver att en auktoriserad reparatör låser upp mjukvaran – något som kostat många lantbrukare både tid och pengar.

– Tillverkare vill ha kontroll över hela användarupplevelsen och oberoende reparatörer ses ofta som en risk, förklarar Sahra Svensson-Höglund.

– Att designa produkter så att det går att reparera och att det finns reservdelar – det borde vara så enkelt!

Men det finns en växande rörelse som ifrågasätter det rimliga i att det tillverkas saker som inte går att laga. Right to repair, rätten att reparera, vinner terräng. I veckan gjorde Apple en helomvändning och meddelade att man gör reservdelar och manualer tillgängliga för vanliga användare och oberoende reparatörer med start nästa år.

Gynnar inte konsumenten

I USA har Federal Trade commission (FTC), den amerikanska motsvarigheten till Konsumentverket, slagit fast att dyra och svåra reparationstjänster inte gynnar konsumenten. I Frankrike har man infört ett reparerbarhetsindex där kunder redan vid köp får information om hur lätt varan är att reparera.

EU:s ekodesigndirektiv har riktat in sig på design som försvårar reparationer och svårigheterna att få fram reservdelar.

– Ekodesigndirektivet har en stor potential att förändra, men man har begränsat vilka reservdelar vanliga konsumenter får köpa. De allra flesta delar och manualer är fortfarande bara tillgängliga för proffs, säger Sahra Svensson- Höglund.

Som enskild konsument kan man först och främst tänka efter när man köper nya saker, tipsar hon.

– Man kan fråga sig hur reparerbart är det här? Man kanske tänker att något ska gå att laga – men det kanske inte ens går att öppna eller få tag på reservdelar till.

Reparera på kafé

I Malmö finns sedan 2017 Repair Café Malmö, dit folk kan komma och få hjälp med, och framförallt lära sig, att reparera sina trasiga prylar.

– Det är mycket köksprodukter som kaffeapparater, brödrostar och mixrar. Och förstås datorer och telefoner, berättar Ulf Winberg som är en av volontärerna på kaféet.

Han är själv elektronikingenjör, men säger att de flesta kan reparera sina saker.

– Alla kan försöka, och i väldigt många fall är det enkelt. Ofta behöver man bara rätt skruvmejsel. Om man dragit ur sladden och tagit ur batteriet är det bara att öppna och se efter. Många gånger är det inte ett elektroniskt fel.

Att reparera lönar sig ofta ur miljösynpunkt. Förlänger man produkternas livslängd, minskar man klimatavtrycket och bidrar till att det blir mindre avfall. Elektronikavfall är vår snabbast växande avfallsström Inom EU återvinns mindre än 40 procent och det är dyrt att återvinna elektronikavfall.

Övertro på återvinning

Ulf Winberg tror att en av anledningarna till att vi i Sverige är så dåliga på att reparera kan vara en övertro på återvinning.

– Men det är mycket bättre att reparera. Du kan inte återvinna allt och även om du gör det går det åt mycket energi för att göra det. Det absolut bästa är att bara fortsätta att använda vad du har.

Sahra Svensson- Höglund pekar på att självförtroendet växer när vi lagar saker. Samtidigt säger forskningen att vi inte blir lyckligare av saker.

– Om reparationer var mer tillgängliga skulle det vara möjligt att ha samma produkt längre. Då måste man inte köpa nytt utan kan spara pengar till sådant man verkligen vill ha. Det ger livskvalitet.