PÄ torsdagen lÀmnades ett nytt rÀntebesked frÄn Ankara. StyrrÀntan ligger kvar pÄ 14 procent, i linje med analytikernas förvÀntningar. Detta trots att inflationen har uppmÀtts till 70 procent i april av den statliga statistikbyrÄn Turkstat.
Centralbanken i Ankara satte i januari punkt för en serie sĂ€nkningar av styrrĂ€ntan, frĂ„n 19 procent hösten 2021 till dagens 14 procent. DĂ€r har den legat kvar sedan dess â trots en skenande inflation och ett fortsatt ras för den turkiska valutan, liran.
Politiskt glödhet frÄga
FrÄgan om den turkiska inflationen Àr politiskt glödhet i landet. Regeringen förbereder en lag som förbjuder publicering av oberoende inflationsmÀtningar utan tillstÄnd av Turkstat. Och samma statistikbyrÄ bytte nyligen, för andra gÄngen pÄ ett Är, ut sin högsta chef för att sÄ sent som i förra veckan ocksÄ peta avdelningschefen som ansvarade för inflationsrapporterna.
De omstridda rÀntesÀnkningarna som inleddes i höstas genomfördes i sin tur efter en utrensning i centralbankens direktion. Den leddes av centralbankschefen Sahap Kavcioglu, som nÀr han sjÀlv tilltrÀdde i mars 2021 tog över efter det att president Recep Tayyip Erdogan sparkat tre centralbankschefer pÄ mindre Àn tvÄ Är.
ââErdogan har full kontroll över centralbanken nu. Det Ă€r han som styr rĂ€ntebeskeden, sĂ€ger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillvĂ€xtekonomier pĂ„ storbanken SEB.
Det innebÀr att det Àr Erdogans egna rÀnteteori som gÀller. Och enligt den spÀder högre rÀntor bara pÄ inflationsproblemet.
Kortsiktigt, för hushÄllen, ligger det nÄgot i detta resonemang, enligt Hammarlund.
ââDet blir dyrare, hushĂ„llen kan konsumera mindre. Och investeringarna minskar, vilket förmodligen betyder att arbetslösheten ökar, sĂ€ger han.
Utrymme för stödköp begrÀnsat
Men pÄ nÄgot Ärs sikt Àr troligen nettoeffekten av rÀntehöjningar positiv jÀmfört med att lÄta inflationen fortsÀtta skena ivÀg, enligt Hammarlund.
En tumregel Àr att det krÀvs en positiv realrÀnta för att strama Ät krediterna och kyla ned priserna, vilket i Turkiet skulle innebÀra en rÀntehöjning frÄn dagens 14 till över 70 procent. Men dÄ mycket av inflationsproblemet hÀnger ihop med stigande energi- och rÄvarupriser globalt kanske det inte behövs riktigt sÄ mycket, enligt Hammarlund.
Utan rĂ€ntehöjningar antas pressen nedĂ„t pĂ„ Turkiets lira fortsĂ€tta efter torsdagens rĂ€ntemöte. Det lyfter inflationen Ă€nnu mer, via högre importpriser. Samtidigt ser centralbankens utrymme för stödköp â för att hejda lirans fall â alltmer begrĂ€nsat ut.
ââTiden hĂ„ller pĂ„ att rinna ut för Turkiet. Reserverna börjar ta slut. Bytesbalansunderskottet ser ut att bli det största pĂ„ tioâfemton Ă„r, sĂ€ger Hammarlund.
ââDet Ă€r en omöjlig situation. SĂ„ lĂ€nge de inte vill höja rĂ€ntan kommer vi fĂ„ se en kris för liran inom enâtre mĂ„nader, tillĂ€gger han.
"Det kan leda till protester"
Ett scenario Àr dÄ att den turkiska staten börjar ge ut inflationsindexerade obligationer eller betalar ut kompensation för valutaförluster pÄ andra sÀtt över den turkiska statsbudgeten, enligt Hammarlund.
Risken för en statsfinansiell kris med instÀllda turkiska betalningar och/eller stödpaket frÄn IMF ser Hammarlund som liten. Höga turkiska rÀntor lockar utlÀndskt kapital och det finns utrymme för Turkiet att ta mer lÄn. Dessutom har mÄnga turkiska företag stora tillgÄngar i hÄrdvaluta utomlands, som gör att de ser ut att kunna betala för sig.
Det som hotar Ă€r snarare en rejĂ€l inhemsk kris lite drygt ett Ă„r inför allmĂ€nna val â med hög arbetslöshet och allt tuffare tider för turkiska vĂ€ljare, enligt Hammarlund.
ââDet kan leda till protester. Det kan bli social oro nĂ€r hushĂ„llen drabbas av lĂ€gre tillvĂ€xt och ökad arbetslöshet, sĂ€ger han.