I Sollentuna har det kommunala energibolaget kört med sĂ„ kallade effekttariffer i mĂ„nga Ă„r â en prislista som gör det dyrare att förbruka el nĂ€r alla andra ocksĂ„ gör det, vanligtvis vardagsmornar och vardagskvĂ€llar, tiden för hemkomst efter jobbet.
Enligt Johan FĂ€lt, som chefar för elnĂ€tet pĂ„ Sollentuna Energi och Miljö, Ă€r effekten tydlig â hushĂ„llen förbrukar betydligt mindre el nĂ€r belastningen Ă€r som störst. Och skulle alla elbolag köra med effekttariffer skulle det pĂ„verka belastningen pĂ„ elnĂ€tet avsevĂ€rt.
ââVĂ„ra kunder anvĂ€nder i storleksordningen 15 procent mindre effekt Ă€n normalkunden, sĂ€ger han.
Dyrare alternativ
Det gör enligt honom att nÀtet, med marginal, inte har slagit i kapacitetstaket, ens nÀr det varit som allra kallast.
Det finns fler elbolag i landet som kör med samma system, effekttariffer, men de stora drakarna vÀntar, bland annat pÄ att Energimarknadsinspektionen ska komma med regler. Men reglerna har blivit försenade och det dröjer förmodligen nÄgot eller nÄgra Är innan det kommer ett slags ramlagstiftning som ska förmÄ elbolag som har behov att styra om kundernas beteende.
Alternativet Àr att bygga ut nÀtet mer Àn absolut nödvÀndigt, vilket blir kostsamt för samhÀlle och kunder, enligt Energimarknadsinspektionen.
Teknik, men Àven rÀttvisa och pedagogik gentemot hushÄllen, Àr utmaningarna. Det Àr svÄrt att gÄ frÄn teori till verklighet, enligt myndigheten.
Priset talar
Det handlar om att förmĂ„ elförbrukarna att Ă€ndra beteendet, annars riskerar det mest att bli dyrt. Fast det fungerar alldeles utmĂ€rkt â den hĂ„rda vĂ€gen, enligt Johan FĂ€lt. Det blir dyrt att köra alla hushĂ„llsapparaterna klockan Ă„tta en vardagsmorgon.
ââOm kunden svarar pĂ„ den hĂ€r prissignalen sĂ„ fĂ„r man en lĂ€gre elrĂ€kning, och om inte sĂ„ blir den högre, men de flesta fogar sig till sist och man sparar pĂ„ strömmen, sĂ€ger Johan FĂ€lt, som tror att andra bolag Ă€r rĂ€dda för kundreaktioner som kan komma.
Som en extra effekt pÄ elanvÀndningen har Sollentuna Energi och Miljö en betydligt lÀgre fast kostnad pÄ elnÀtsfakturan. MÄnga elbolag tar ut en relativt hög fast avgift, opÄverkbar av förbrukningen, vilket blir ytterligare en aspekt pÄ att det lönar sig dÄligt att spara pÄ el.
77 procent fast
Enligt Energimarknadsinspektionen bestÄr en snittfaktura för elnÀtet till 77 procent av fasta kostnader. En villakund som sprÀtter ivÀg 20 000 kilowattimmar per Är betalar i snitt 54 procent i fasta kostnader. LÀgger man pÄ sjÀlva elen, inklusive elskatt och moms pÄ 44,5 öre/kWh, minskar andelen fasta kostnader till strax under 50 procent för en lÀgenhetskund, enligt TT:s berÀkning.
Men ÀndÄ:
ââDet Ă€r ganska smĂ„ incitament till att vara flexibel i sin elanvĂ€ndning, sĂ€ger Christian Holtz, elanalytiker pĂ„ Sweco.
Enligt Johan FÀlt och Christian Holtz skulle dessutom elskatten kunna anvÀndas smartare. Nu Àr den utformad efter förbrukning, samma pris per kWh, oavsett om elpriset ligger pÄ tvÄ kronor, som nu i vissa fall nÀr det Àr smÀllkallt, eller noll öre under blÄsiga för vindkraften gynnsamma dagar.
ââDet borde vara ett procentuellt pĂ„slag, sĂ€ger FĂ€lt.
Det skulle förmÄ företag och hushÄll att spara nÀr elnÀten Àr nÀrmast bristningsgrÀnsen och tvÀrtom.