Varning för tyska och italienska banker

Svenska banker är i utgångsläget betydligt mer lönsamma än banker i eurozonen och de klarar sig alltid betydligt bättre än europeiska konkurrenter i så kallade stresstester. Detta tyder på att de också klarar den typ av kris som nu råder, enligt Andreas Håkansson.

– Det spelar mindre roll hur mycket kapital du har. Det är lönsamhet som ska skydda bankerna, säger han.

Fler konkurser, högre arbetslöshet

Förutom att europeiska banker har sämre lönsamhet står många av dem även inför en betydligt djupare recession – med fler konkurser och högre arbetslöshet – än den coronakris som de nordiska länderna är på väg in i, tror Håkansson.

– Risken för att det blir större problem finns på vissa ställen i det europeiska banksystemet, säger han.

TT: Kan du peka ut vilka länder eller banker som är sämst i klassen?

– Inte specifika banker, men den största lönsamhetsproblematiken finns i tyska och italienska banker. Då är risken större när det blir en ökning i kreditförluster.

Banker ska så snabbt det går att se en påtaglig risk för stora kreditförluster reservera belopp som täcker de kostnader som väntas. Men strategierna skiljer sig märkbart åt mellan banker och länder när det gäller hur detta hanteras i praktiken, även om regelverket (IFRS9) i princip är detsamma i alla västländer.

Överlag dålig lönsamhet

I USA, där lönsamheten i banksystemet generellt är hög, har bankerna när de rapporterat om andra kvartalet tagit i med råge när de gjort sina avsättningar. Medan europeiska banker, med överlag dålig lönsamhet, är betydligt försiktigare – med europeiska myndigheters goda minne.

Summerar man första halvårets kreditförluster, realiserade och befarade, i de fyra storbankerna i Sverige – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – landar man på cirka 17 miljarder kronor.

Tre av de fyra storbanker i Sverige har anammat den amerikanska strategin. Inte minst gäller det Nordea, som i årets två första rapporter har satt av nästan nio miljarder för att täcka kreditförluster.

– Det visar att man har styrka i balansräkningen, säger Andreas Håkansson.

Handelsbanken sticker samtidigt ut, med kreditförluster på bara lite drygt 600 miljoner hittills i coronakrisen.

– Jag tror inte det skiljer mycket i kreditkvalitet mellan de svenska bankerna, säger Håkansson.

– Handelsbanken kan ha rätt, att det blir väldigt lite kreditförluster. Blir det så får de andra bankerna stora återvinningar. Men blir det inte så – utan att det faktiskt kommer en ökning av konkurser och betalningsproblem under andra halvåret och nästa år – kommer Handelsbanken behöva ta mer kreditförluster än de andra bankerna framgent, tillägger han.