Akut brist pÄ sÄ kallade halvledare har blivit ett mantra under vÄren. SÀrskilt inom bilindustrin. Det handlar om svÄrigheter att fÄ fram tillrÀckligt mÄnga av de pyttesmÄ och tekniskt komplicerade smÄ chip som ska digitalisera och automatisera allt frÄn bilar till brödrostar.
De sprĂ€ngfyllda orderböckerna i halvledarindustrin ökar insatserna i en redan glödhet geopolitisk fight om industriell makt â med USA och Kina i ringhörnorna.
ââTaiwan Ă€r det nya Saudiarabien, sĂ€ger Geraldine Sundström, portföljförvaltare och expert pĂ„ halvledarindustrin pĂ„ den amerikanska fondjĂ€tten Pimco.
Större geopolitiska spÀnningar
Och precis som saudierna har gjort som oljegigant sedan 1970-talet kommer taiwaneserna framöver â i Sundströms scenario â att spela en nyckelroll nĂ€r de ekonomiska stormakterna drabbar samman.
ââDet Ă€r redan spĂ€nt lĂ€ge kring Sydkinesiska sjön och detta kommer att vara ett omrĂ„de med Ă€nnu större geopolitiska spĂ€nningar framöver, sĂ€ger hon.
Hon ser halvledare som den nya tidens olja â med en avgörande skillnad:
ââDu kan ju i princip inte lagra halvledare. Olja för 20 Ă„r sedan och olja i dag Ă€r samma sak. Men halvledare Ă€r designade för sĂ€rskilda Ă€ndamĂ„l. De blir ofta obsoleta pĂ„ nĂ„gra Ă„r. Det gör det mycket mer komplicerat att sĂ€kra försörjningen.
Denna egenskap bygger upp enorma barriÀrer runt sektorn. Det krÀvs kapitalinvesteringar pÄ kanske hundratals miljarder kronor, lÄnga partnerskap med stora industrikunder, politiskt stöd och lyckad forskning och utveckling i mÄnga Är för att att fÄ igÄng en konkurrenskraftig halvledarfabrik.
USA:s andel av den globala halvledartillverkningen har rasat frĂ„n 37 till 12 procent sedan 1990 â trots att asiatiska bjĂ€ssar som taiwanesiska TSMC och sydkoreanska Samsung redan har fabriker i landet.
President Joe Biden vill vÀnda trenden med en satsning pÄ 50 miljarder dollar för att bygga upp mer produktion i landet och det surras mycket om att amerikanska Intel mÄste flytta fram positionerna pÄ hemmaplan.
I Europa ser utslagningen av för halvledarindustrin de gÄngna 30 Ären Ànnu brutalare ut. Schweiziska ST Microelectronics, tyska Infineon och nederlÀndska NXP Semiconductors och ASML Àr förvisso tunga spelare i sektorn. Men deras produktion Àr spridd i hela vÀrlden.
ââDen enkla förklaringen till det Ă€r att vi har blivit utkonkurrerade av bĂ€ttre och billigare produkter frĂ„n andra lĂ€nder, sĂ€ger Mats Kinnwall, som följer utvecklingen som chefsekonom för branschföreningen Teknikföretagen.
"I knÀt pÄ Kina"
EU:s industrikommissionÀr Thierry Breton har nyligen fÄtt 22 medlemslÀnder att skriva pÄ en avsiktsförklaring dÀr mÄlet Àr att EU ska fördubbla sin produktion av halvledare pÄ tio Är till 20 procent av det globala utbudet.
ââMan Ă€r rĂ€dd för att hamna i knĂ€t pĂ„ Kina, sĂ€ger Kinnwall.
ââDet skulle kunna finnas argument för europeisk produktion om man Ă€r rĂ€dd att hamna i en utpressningssituation, tillĂ€gger han.
Fast ur ett ekonomiskt perspektiv ger Kinnwall inte mycket för EU-strategin.
ââJag Ă€r ingen föresprĂ„kare av stora statligt styrda investeringar dĂ€r politiker och byrĂ„krater pekar ut var framtidens tillvĂ€xtbranscher finns. Jag tror marknaden Ă€r bĂ€ttre skickad att hantera det, i grund och botten.
Trots alla störningar i covid-19-pandemins spÄr vÀxte försÀljningen av halvledare med 6,8 procent till motsvarande 3 650 miljarder kronor i fjol, enligt branschorganisationen WSTS. TillvÀxten vÀntas öka till 10,9 procent i Är.
FörvÀrrad halvledarbrist
Men logistik- och produktionsproblemen Àr utbredda. OvanpÄ effekter av nedstÀngningar och lagerrensning under pandemin kom i februari en smÀll i form av extrem vinterkyla i Texas. Detta slog hÄrt mot Samsungs, Infineons och NXP:s halvledarfabriker i den amerikanska delstaten.
Kort dĂ€refter lamslog en storbrand stora delar av produktionen i Renesas Electronics halvledarfabrik utanför Tokyo â direkt riktad mot biltillverkning.
SĂ„ gott som alla fordonstillverkare â Ă€ven de svenska â rapporterar numera om mer eller mindre allvarliga produktionsstörningar pĂ„ grund av halvledarbrist. Bara i USA talas det om ett produktionsbortfall pĂ„ 300 000 fordon och tiotusentals förlorade arbetstillfĂ€llen â och situationen ser ut att förvĂ€rras i andra kvartalet.
Problemet finns Ă€ven delvis i andra sektorer â som telekom, elektronik, vitvaror och energi â och prislĂ€get bĂ„de pĂ„ halvledare och produkterna de anvĂ€nds i pressas uppĂ„t.
ââDet kan bli en ganska utdragen period innan man fĂ„r balans mellan utbud och efterfrĂ„gan pĂ„ de hĂ€r prylarna, sĂ€ger Kinnwall.
"FörÀndringen Àr strukturell"
Stalltipset Àr att den mest akuta bristen i bÀsta fall kan vara ÄtgÀrdad om nÄgra mÄnader eller ett halvÄr. Men i sjÀlva verket har det bara börjat, enligt Sundström.
ââVisst, en del av bristen kommer att gĂ„ att Ă„tgĂ€rda. Men vi stĂ„r inför 5-10 Ă„r med vĂ€ldigt begrĂ€nsat utbud av halvledare, sĂ€ger hon.
Obalansen som oroar henne handlar inte om produktions- och leveransproblem utan om en kraftigt ökad efterfrÄgan. TillvÀxten kommer vara tvÄsiffrig procentuellt de nÀrmaste fem Ären, enligt Sundström:
ââJag tror det kommer att vĂ€xa trendmĂ€ssigt lĂ€ngre Ă€n sĂ„, nĂ€r vi tar hĂ€nsyn till utvecklingen av sjĂ€lvkörande fordon, elbilar, robotisering, automatisering, artificiell intelligens, smarta stĂ€der, förnybar energi. Det kan hĂ„lla pĂ„ i Ă„rtionden.
ââDetta Ă€r inte en episod med halvledarbrist, orsakad av alla som jobbat hemma i pandemin eller sĂ„. FörĂ€ndringen i efterfrĂ„gan gĂ„r mycket djupare Ă€n sĂ„, förĂ€ndringen Ă€r strukturell.