SĂ„ pratar du med barnen om politik och valet

"Vilken idiotsosse!" "Men han Àr ju en knÀpp moderat!" Som förÀldrar pratar vid matbordet sÄ kommer Àven barnen uttrycka sig. Det menar Uppsalapsykologen Johan Waara.

"Vi förÀldrar Àr modeller för vÄra barn, det Àr vi som anger tonen och de tar efter oss", sÀger Johan Waara, psykolog pÄ Uppsala universitet.

"Vi förÀldrar Àr modeller för vÄra barn, det Àr vi som anger tonen och de tar efter oss", sÀger Johan Waara, psykolog pÄ Uppsala universitet.

Foto: Axel Hilleskog

Familj2022-08-27 05:00

LÄngt ifrÄn alla tycker att de pratar politik vid middagsbordet. Samtidigt talar nog de flesta om Àmnen som sena trÀningstider i sporthallen, bristen pÄ stÀllen för ungdomar att trÀffas, att tonÄringen blivit feministisk vegan eller att bensinen Àr för dyr och elen likasÄ. Att som förÀlder uttrycka sig hÄrt om det ena eller andra partiets politik, leder ofta till att barnen uttrycker sig likadant, enligt Johan Waara, psykolog pÄ Uppsala universitet och inriktad mot familjefrÄgor.

– Vi förĂ€ldrar Ă€r modeller för vĂ„ra barn, det Ă€r vi som anger tonen och de tar efter oss. Vi sĂ€ger till barnen att de ska bete sig respektfullt mot sina lĂ€rare, pĂ„ förskolan och mot tanten i mataffĂ€ren, samtidigt kanske vi svĂ€r över en politiker eller sĂ€ger att vindkraft Ă€r det sjukaste vi hört talas om. 

Barn tar som bekant efter förÀldrars beteende, det som pÄ psykologsprÄk kallas modellinlÀrning. FörÀldrar i sin tur utövar ofta instruktionsinlÀrning, vilket betyder att vi ger verbala instruktioner som till exempel: "StÀda ditt rum!"

Barn tar efter förÀldrars beteende, det som pÄ psykologsprÄk kallas modellinlÀrning, enligt psykologen Johan Waara.
Barn tar efter förÀldrars beteende, det som pÄ psykologsprÄk kallas modellinlÀrning, enligt psykologen Johan Waara.

– FörĂ€ldrar behöver ocksĂ„ tĂ€nka pĂ„ hur de uttrycker sig i sociala kanaler dĂ€r Ă€ven deras barn Ă€r. De som skriver vĂ€ldigt hĂ„rt Ă€r inte frĂ€mst 14-Ă„ringar utan snarare 44-Ă„ringar. Vad hĂ€nder dĂ„ i barnet nĂ€r de ser nĂ„got helt galet som förĂ€ldern skrivit i affekt, och framför allt – vilka beteenden anammar barnet? Jo, du fĂ„r barn och ungdomar som uttrycker sig lika hĂ„rt pĂ„ fotbollstrĂ€ningen och i skolan som du sjĂ€lv gör pĂ„ nĂ€tet eller vid middagsbordet, sĂ€ger han.

De flesta röstar utifrÄn hur de vill att samhÀllet ska ordnas, med flera uppfattningar och övertygelser i ryggen som styr partivalet. Att pÄverka sina barn Ät ett visst politiskt hÄll Àr i det nÀrmaste ofrÄnkomligt. Det kanske har funnits vissa tidningar och prat om skattepolitik runt barnen redan nÀr de var smÄ eller sÄ har barnen kanske fÄtt gÄ med i demonstrationstÄg. Det gÀller att prata med barn pÄ barns vis utifrÄn Älder och intellektuell mognadsgrad. NÄgot som kan skilja mycket bland annat beroende pÄ var i syskonskaran ett barn befinner sig.

– NĂ€r min trettonĂ„riga dotter kom hem och sa: "jag Ă€r feminist, pappa", sa jag: "berĂ€tta hur du tĂ€nker, vad handlar det om". En 13-Ă„rings tankar om feminism ligger kanske inte i linje med hur en psykologiprofessor tĂ€nker kring feminism.

Johan Waara sÀger att det Àr viktigt att lyssna till barns och ungdomars tankar i stÀllet för att enbart lÀgga sin egen uppfattning i sitt barns knÀ.
Johan Waara sÀger att det Àr viktigt att lyssna till barns och ungdomars tankar i stÀllet för att enbart lÀgga sin egen uppfattning i sitt barns knÀ.

Johan Waara sÀger att det Àr viktigt att lyssna till barns och ungdomars tankar i stÀllet för att enbart lÀgga sin egen uppfattning i sitt barns knÀ. Om man bjuder in till samtal och lyssnar aktivt ökar sannolikheten för att tillsammans med barnet vrida och vÀnda pÄ tankarna. Ett barn har inte alla infallsvinklar, dÄ Àr det bra att som förÀlder lotsa dem till olika beskrivningar genom att tillsammans lÀsa hÀmta information pÄ till exempel nÀtet, i tidningar eller lyssna pÄ inslag i radio.

Man behöver inte berÀtta för sitt barn vilket parti man röstar pÄ, men Johan Waara menar att de flesta förÀldrar nog Àr trygga i sin politiska uppfattning.

– De flesta vill nog tala om för sina barn varför vi i den hĂ€r familjen tycker sĂ„ hĂ€r om förskolan, om Natomedlemskap, om höjd bensinskatt, om elpriset. Det kan komma en minirevolt frĂ„n barnen för att markera mot förĂ€ldrarnas syn pĂ„ samhĂ€llsanalysen, det Ă€r bara sunt. Samtidigt vet vi att mĂ„nga röstar som sina förĂ€ldrar.

"FörÀldrar behöver tÀnka pÄ hur de uttrycker sig i sociala kanaler dÀr Àven deras barn Àr. De som skriver vÀldigt hÄrt Àr inte frÀmst 14-Äringar utan snarare 44-Äringar", sÀger psykologen Johan Waara.
"FörÀldrar behöver tÀnka pÄ hur de uttrycker sig i sociala kanaler dÀr Àven deras barn Àr. De som skriver vÀldigt hÄrt Àr inte frÀmst 14-Äringar utan snarare 44-Äringar", sÀger psykologen Johan Waara.

Handlar det om barn som Ă€r yngre, frĂ„n förskoleklass upp till trean ungefĂ€r, gĂ€ller det att förenkla Ă€nnu mer och anpassa sprĂ„ket. SĂ€rskilt vid prat om sĂ„ svĂ„ra politiska saker som krig. DĂ€r Ă€r det viktigt att inte sĂ€ga för mycket, barnen kan bli rĂ€dda eller fĂ„r mardrömmar. 

– Du mĂ„ste anpassa det du sĂ€ger till den som sitter framför dig. Inte ens mĂ€nniskor som disputerat pĂ„ omrĂ„det har svaret i detalj pĂ„ varför Ryssland gick in i Ukraina. Ett barn mellan sex och nio Ă„r kan inte koda den typen av information. SĂ€g inget alls om inte barnet sjĂ€lv frĂ„gar och om det frĂ„gar kan du exempelvis sĂ€ga att landet ligger lĂ„ngt borta.

"FörÀldrar behöver tÀnka pÄ hur de uttrycker sig i sociala kanaler dÀr Àven deras barn Àr. De som skriver vÀldigt hÄrt Àr inte frÀmst 14-Äringar utan snarare 44-Äringar", sÀger psykologen Johan Waara.
"FörÀldrar behöver tÀnka pÄ hur de uttrycker sig i sociala kanaler dÀr Àven deras barn Àr. De som skriver vÀldigt hÄrt Àr inte frÀmst 14-Äringar utan snarare 44-Äringar", sÀger psykologen Johan Waara.

Om barnen lever med skilda förÀldrar kan slitningarna bli till förvirring.

– En anledning till att en relation tar slut Ă€r sĂ„klart att man Ă€r oense om saker. Just den partipolitiska hemvisten kan vara en mindre del av en palett. Dessutom kanske bĂ„da trĂ€ffar nya partners. Är kontakten mellan vĂ„rdnadshavarna dĂ„lig blir det slitigt för barnen. 

Barnombudsmannen sÀger

Det stĂ„r i barnkonventionen att barn Ă€r fria att uttrycka sina Ă„sikter och tankar. 

Barn har rÀtt att pÄverka sÄdant som rör dem. Om nÄgon ska fatta ett beslut som pÄverkar ett barn, har barnet rÀtt att fÄ sÀga hur det vill ha det och att bli tagen pÄ allvar. Vuxna har en skyldighet att ta reda pÄ barnets Äsikt och ta hÀnsyn till den.

NĂ€r vuxna lyssnar pĂ„ ett barn ska de tĂ€nka pĂ„ barnets Ă„lder och mognad. 

Den som Àr vuxen alltid Àr ansvarig för beslutet som fattas.

KĂ€lla: minarattigheter.se

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!