Han siktar pÄ att bli 123 Är: "Inget jag bara sÀger"

Vi Ă€r mĂ„nga vanliga dödliga som tĂ€nker pĂ„ vĂ„r framtid sĂ„ hĂ€r Ă„rs. Men en som stĂ€ndigt spanar framĂ„t – inte bara kring nyĂ„r – Ă€r Peter Ottsjö som skrivit boken ”Evigt ung”. Nu satsar han pĂ„ att bli 123 Ă„r.

Peter Ottsjö satsar pÄ att bli 123 Är och anser att det Àr möjligt med tanke pÄ lÄnglevnadsforskningens framsteg.

Peter Ottsjö satsar pÄ att bli 123 Är och anser att det Àr möjligt med tanke pÄ lÄnglevnadsforskningens framsteg.

Foto: Sandra Artiga Vargas

Familj2023-01-07 12:00
Lotta Frithiof

– Jag tror att det Ă€r möjligt att bli 123 Ă„r och det Ă€r inget som jag bara sĂ€ger. Forskare Ă€r i full fĂ€rd med att utveckla metoder som gör att vi kan leva lĂ€ngre. Det Ă€r en situation som de flesta av oss inte har begripit, sĂ€ger han. 

År 1997 dog den franska kvinnan Jeanne Calment i en Ă„lder av 122 Ă„r. Hon rökte frĂ„n 21 Ă„rs Ă„lder men slutade vid 116. Orsaken var att hon nĂ€stan blivit blind och inte ville behöva be andra om hjĂ€lp. Hon har vĂ€rldsrekordet i hög Ă„lder. 

Det Ă€r hennes rekord som Peter Ottsjö vill slĂ„, och det vĂ€cker intresse. Vi fĂ„r lĂ€gga intervjun flera dagar framĂ„t. Han Ă€r uppbokad av medier som vill stĂ€lla frĂ„gor om boken ”Evigt ung – min och mĂ€nniskans dröm om odödligheten” dĂ€r han beskriver sin ambition att bli en lĂ„nglevare. 

undefined
Jean Calment, fotograferad 12 februari 1997 pÄ Älderdomshemmet, upvaktad med blommor. Calment blev 122 Är gammal.
Foto: Florian Launette

Bakom hans övertygelse ligger tekniska och vetenskapliga framsteg som kommer bĂ€dda för en medicinsk revolution och ökad livslĂ€ngd. 

– För 30 Ă„r sedan ansĂ„gs lĂ„nglevnadsforskning snarast som en Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd, döden sĂ„gs ju dĂ„ som opĂ„verkbar. Men nu söker sig en massa nya forskare till omrĂ„det. 

Peter Ottsjö Ă€r reporter pĂ„ tidningen Ny Teknik och grottar gĂ€rna ner sig i framtidsfrĂ„gor. Han Ă€r 45 Ă„r och accepterar inte den vanliga instĂ€llningen att döden Ă€r nĂ„got som vi inte kan pĂ„verka. Han har tĂ€nkt mycket pĂ„ livet och att lura döden. 

— Det finns en koppling mellan att jag har haft svĂ„ra depressioner och mycket existentiella funderingar. För mig Ă€r det inte döden som ger mening till livet. Jag gillar att leva och det gör nog de flesta om de fĂ„r frĂ„gan, sĂ€ger han. 

Det kan ju verka sjĂ€lvklart – men hur roligt Ă€r det att leva Ă„r ut och Ă„r in som gammal: att bli utsatt för Ă„lderism, ha ont och se sina vĂ€nner dö? 

– Nu tĂ€nker jag mig inte en jĂ€ttesjuk 123-Ă„ring som vi kanske förestĂ€ller oss i dag. Just nu Ă€r de flesta Ă„ldrandeforskare fokuserade pĂ„ att mĂ€nniskor ska kunna leva friskare lĂ€ngre och bara en kort tid med sjukdom innan man dör. En bieffekt Ă€r lĂ€ngre liv och pĂ„ sikt kan det till och med bli möjligt att bli biologiskt yngre. 

undefined
Peter Ottsjö har i boken grottat ned sig i lÄnglevandeforskningen, som han menar Àr eftersatt i Sverige.
Foto: Sandra Artiga Vargas

Att vĂ„ra liv har förlĂ€ngts tack vare forskning och tekniska framsteg Ă€r ingen nyhet, inte minst har vaccin, antibiotika och organtransplantationer revolutionerat livslĂ€ngden. 

Runt Är 1800 var genomsnittsÄldern 29 Är oavsett var pÄ jorden personen bodde. 1950 hade den globala genomsnittsÄldern ökat till 46 Är och numera Àr den uppe i runt 72 Är. I vissa lÀnder till och med över 80 Är.

Den lĂ„nglevnadsforskning som sker i dag kallas gerovetenskap. Enligt Peter Ottsjö ligger Sverige i bakvattnet. KI (Karolinska institutet) i Stockholm bedriver lite forskning av den typen medan USA Ă€r ledande i vĂ€rlden. 

LĂ„nglevnadsforskarna har en gemensam utgĂ„ngspunkt. 

– Inom den forskningen rĂ„der konsensus om att grundorsakerna till Ă„lderssjukdomarna Ă€r gemensamma, sĂ€ger Peter Ottsjö. 

Han anser att forskarna Ă€r pĂ„ god vĂ€g att ta fram lĂ€kemedel mot just grundorsakerna. 

– NĂ€r de kommit dithĂ€n Ă€r det troligt att vi fĂ„r bukt med de flesta Ă„ldersrelaterade sjukdomarna. Den som slipper alzheimers, tack vare forskningens framsteg, borde inte behöva dö av cancer i stĂ€llet, sĂ€ger han. 

Peter Ottsjö ser Ă„ldrandet som en sjukdom.  

– NĂ€r vi blir Ă€ldre fĂ„r vi biologiska skador pĂ„ cellnivĂ„. De uppstĂ„r hos alla och vi mĂ€rker dem runt 60-Ă„rsĂ„ldern. 

LĂ„nglevnadsforskningen talar om nio grundorsaker till Ă„lderssjukdomarna. Det kan exempelvis vara skador pĂ„ dna, utnötning av locken pĂ„ vĂ„ra kromosomer eller sĂ„ kallade zombieceller som pĂ„ grund av att de egentligen gjort sitt borde vara avslagna men Ă€r pĂ„slagna och stĂ€ller till Ă„ldersrelaterade sjukdomar. 

Det var ungefĂ€r fem Ă„r sedan Peter Ottsjö bestĂ€mde sig för att skaffa sig ett lĂ„ngt liv. DĂ€rför la han om vissa vanor. 

– Det Ă€r det dĂ€r gamla vanliga att vi inte Ă€r skapta för att sitta still utan bör röra pĂ„ oss mer, sĂ€ger han som sedan dess kör ett trĂ€ningsprogram utarbetat ihop med en PT. 

Han har lagt om sin mathĂ„llning och Ă€ter typ medelhavskost. Det baserar han pĂ„ forskning frĂ„n vĂ€rldens fem blĂ„ zoner (dĂ€r det bor mĂ„nga vĂ€ldigt gamla). Dessutom har han infört perioder av fasta. 

– Kroppen har ett reparationssystem som kickar in nĂ€r vi utsĂ€tts för svĂ€lt. Och jag mĂ„r mycket bĂ€ttre, har gĂ„tt ner i vikt, fĂ„tt mer muskelmassa och bĂ€ttre sjĂ€lvkĂ€nsla.  

Och hur har du pÄverkats av tanken pÄ att du ska leva till 123?

– Jag tycker mitt liv har blivit roligare.

Dödlighetskurvan

Under en mÀnniskas livstid ökar risken för att dö exponentiellt, det vill sÀga som en brant kurva. Risken fördubblas ungefÀr vart Ättonde Är. För en svensk tioÄring Àr risken att dö en pÄ 10 000. För en 30-Äring Àr den en pÄ 1 500. FrÄn pensionsÄldern stiger risken vÀsentligt. Den blir en pÄ 100 för 65-Äringar, en pÄ 20 för den som fyllt 80 och en pÄ sex för 90-Äringar. Vid tillrÀckligt hög Älder Àr sannolikheten att dö inom ett Är sÄ hög som 50 procent.

KĂ€lla: ”Evigt ung” av Peter Ottsjö 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om
HÀlsa och sjukvÄrd
Uppsala
Åldrande