Ulf Eklund

Förre distriktsläkaren Ulf Eklund, Stockholm, avled den 25 januari efter en kort tids sjukdom. Han var vid dödsfallet 71 år gammal och sörjes närmast av hustrun Astri Brandell-Eklund samt sonen Kalle Eklund med sambo och två barn.

Ulf Eklund.

Ulf Eklund.

Foto: Privat

Familj2020-03-01 09:06

Minnesord

Förre distriktsläkaren Ulf Eklund, Stockholm, avled den 25 januari efter en kort tids sjukdom. Han var vid dödsfallet 71 år. 

Ulf var eftertänksam, lyssnare och det var många som kom till honom för råd både i medicinska och mänskliga frågor. 

Ulf Eklund växte upp i en familj med sex barn i byn Lagbo i Östervåla, som son till Karin och Karl Eklund. I Östervåla hade hans förfäder verkat under många generationer och föräldrahemmet kom att bli en central plats för honom under hela livet.

Efter grundskola i Östervåla och gymnasiestudier i Uppsala, började han studier till sjuksköterska 1971, men redan efter något år bytte han till läkarstudier vid Karolinska institutet i Stockholm.

Hans introduktion inom sjukvården kom genom vapenfri tjänsteplikt som sjukvårdsbiträde.

På 1990-talet började han arbeta som distriktsläkare vid Boo vårdcentral, där han kom att stanna i mer än 25 år, varav 10 år som vårdcentralchef. 

Han var aktiv inom Svensk förening för allmänmedicin, SFAM. Han bidrog till kvalitetsförbättringar på vårdcentraler över hela landet, genom så kallade Spur-inspektioner. Med sin erfarenhet och engagemang för allmänmedicinen, kunde han bidra till att skapa lärande organisationer.

Under ungdomen spelade han althorn i Missionskyrkans musikkår i Östervåla. Ett musikintresse som han bevarade genom åren, tillsammans med ett stort intresse för litteratur och annan kultur.

Efter att föräldrarna avlidit tog han tillsammans med några av sina syskon över föräldrahemmet. Gården i Lagbo, Östervåla, blev en viktig tillflykt för rekreation i naturen och han bidrog starkt till att bevara kunskap om förfäder och släkt. Han sökte kunskap om hur människor levde i tidigare generationer.

Ulf lämnar ett stort tomrum efter sig. Han tog sig alltid tid för samtal. Han var också en samlande kraft för återkommande syskon- och släktträffar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!