Detektiv med bra vÀderkorn för vÀskor

Ett yrke som bagagedetektiv Àr omvÀxlande. Devang Parekh trÀffar mÄnga mÀnniskor och de flesta Àr mycket tacksamma nÀr de fÄr tillbaka sin vÀska.

Devang Parekh Àr bagagedetektiv pÄ Arlanda och fyller 40 Är. I bagaget sitter sonen Ravi och snett bakom storebror Siddhart.

Devang Parekh Àr bagagedetektiv pÄ Arlanda och fyller 40 Är. I bagaget sitter sonen Ravi och snett bakom storebror Siddhart.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2010-01-12 10:10
Folk som jobbar pĂ„ Arlanda brukar­ oftast ha komplicerade engelska yrkestitlar. Det gĂ€ller inte Devang Parekh. Han Ă€r bagagedetektiv, ­vilket fĂ„r mĂ„nga att associera till Lasse Åbergs första film om Stig Helmer Olsson, SĂ€llskapsresan, dĂ€r hans resvĂ€ska kommer pĂ„ avvĂ€gar.

Devang Parekh Àr född i Calcutta­ och kom till Sverige som liten pÄ 1960-talet. Pappa arbetade med mine­ralkemi pÄ Sveriges ­geologiska undersökning­, SGU, dÄ baserad i Stockholm.
- Vi bodde nÄgra Är pÄ Frejgatan innan vi flyttade till en villa i TÀby kyrkby.
Som pojke drömde han om att bli lokförare eller möjligen busschaufför. Han var idrottsintresserad och spelade bland annat fotboll och ishockey. NÀr SGU utlokaliserades till bland annat Uppsala flyttade familjen hit 1981.
- Jag var elva, i en kÀnslig Älder, och minns att jag inte ville flytta frÄn kompisarna.

Familjen Devang bosatte sig pÄ GitarrvÀgen, och snart fick han nya vÀnner. Men nÄgon mer ishockey blev det inte, dÀremot fotboll i Sunnersta AIF.
- RÀtt snart fick jag klart för mig att det var bandy som gÀllde hÀr i stan. Eftersom jag blivit rÀtt duktig­ pÄ skridskor, sÄ började jag spela bandy i Sirius, sÀger Devang Parekh.
Han tyckte inte att skolan var sÀrskilt rolig, men ju Àldre han blev, ju mer uppskattade han skolarbetet.
- Jag gick pÄ Skrapan och mina lÀrare dÀr betydde mycket för mig.

PÄ somrarna jobbade han i kassan pÄ dÄvarande B&W, och fick sedan sommarjobb som receptionist pÄ dÄvarande FlyktingbyrÄn i Uppsala.
- Min mamma var socialsekreterare dÀr. Jag var receptionist tvÄ-tre somrar. Den sista tiden arbetade jag med fördelning av flyktingbostÀder i Storvreta. Det var mycket konkret och praktiskt: jag flyttade möbler och stÀdade. DÄ, under 80-talet, kom mÄnga iranier och armenier hit.

Fortfarande var han osÀker pÄ framtiden, och funderade pÄ att följa­ i mammas fotspÄr och bli socialsekreterare.
- Fast mÄnga i min omgivning tyckte att jag hade en naturlig fallenhet för att undervisa, och borde bli lÀrare.
SÄ efter gymnasiet gick han lÀrarutbildningen, med bland annat en fil kand i religionskunskap. Han jobbade som lÀrare pÄ BÀcklösaskolan och pÄ ValsÀtraskolan, men insÄg snart att han inte var tillfreds med att stanna i skolan hela livet.
- Jag ville göra nÄgot annat.

Medan han funderade pÄ vad Äkte han till Indien med en vÀn. I Bombay trÀffade han sin blivande hustru. Det unga paret satt pÄ coffeeshops och ­fikade varenda dag.
- Efter fyra-fem trÀffar kÀnde vi att det var allvar. Jag trodde inte jag var den typen som gifter sig. Men sÄnt dÀr hÀnder nÀr man minst anar det.
Paret vigdes i augusti 1995 i en hinduistisk bröllopsceremoni. I november samma Är kom hustrun till Sverige.
- Det var jĂ€ttemycket snö dĂ„, precis som nu, sĂ„ mycket att ytterdörren en morgon inte gick att öppna. Åren 1995-98 var en fin period i mitt liv. Vi reste mycket i Sverige för att hon skulle lĂ€ra kĂ€nna landet och mĂ€nni­skorna. Bland annat tandemcyklade vi pĂ„ Gotland.

1998 fick han jobb pÄ dÄvarande Luftfartsverket ("ett statligt jobb som sedan blev halvstatligt och dÀrefter privat").
Devang Parekh trivs med jobbet­ och berÀttar entusiastiskt om sin spÀnnande arbetsplats och jakten pÄ försvunna resvÀskor. Bland mycket annat har han lÀrt sig att om ett Àkta par förlorat en vÀska sÄ Àr det klokast att vÀnda sig till hustrun.
- Kvinnor har bÀttre komihÄg, och vet till exempel att det sitter en blÄ rosett runt handtaget eller en röd ­dekal pÄ sidan.
Han har ocksÄ fÄtt lÀra sig att ta emot ovett frÄn ilskna resenÀrer.
- Folk kan vara vÀldigt upprörda. Har de inkvarterats pÄ ett dÄligt hotell och vÀskan dessutom Àr borta har de naturligtvis behov av att prata av sig, sÀger Devang Parekh.

90 procent av allt förlorat bagage­ Äterfinns inom tvÄ dagar, berÀttar han.
- NÀr jag ringer och berÀttar att bagaget kommit till rÀtta fÄr jag ofta ursÀkter. Folk skickar dessutom tackkort och blommor. Jag minns speciellt en professor frÄn LuleÄ som förlorat bagaget i Hongkong. Hans vÀska Äterfanns efter tvÄ veckor och han var sÄ tacksam över det att han skicka­de mig en hel lÄda med norrlÀndska ­delikatesser.
PERSONLIGT
NAMN: Devang Parekh.
AKTUELL: Fyller 40 Är DEN 14 januari.
YRKE: Bagagedetektiv (spÄrar incheckade vÀskor och bagage pÄ vift).
FAMILJ: Hustru Sheetal, sönerna Jay, 11, Siddhart, 8, Ravi, 4 Är.
BOR: PÄ CellovÀgen i Uppsala.
BAKGRUND: GrundskollÀrarexamen 4-9, SO-Àmnen.
ENGAGEMANG: Fackligt aktiv inom fackförbundet ST. Styrelsemedlem för ST i bolaget Menzies Aviation Sverige AB.
INTRESSEN: UmgÄs med familjen, trÀffa vÀnner, sport, musik, kultur, resor, matlagning, speciellt indiska grytor.
OM SIG SJÄLV: Lojal, snĂ€ll, trofast, uppskattar trygghet.
UPPSKATTAR HOS ANDRA: Lojalitet och Àrlighet.
MOTTO: Delad glÀdje Àr dubbel glÀdje.
DOLD TALANG: BehÀrskar de komplicerade reglerna för cricket.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om