âVi blev mycket fast rotade i Vaksala. PrĂ€stgĂ„rden och Kyrkbyn var den yttre ramen kring en rik uppvĂ€xtmiljö för de sju prĂ€stbarnenâ. SĂ„ skriver Erik Ehn i en artikel i âMinnen frĂ„n prĂ€sthem i Ă€rkestiftetâ Ă„r 1960. Att barndom och uppvĂ€xt Ă€r betydelsefulla för en mĂ€nniskas vidare vĂ€g genom livet, gav Erik bevis pĂ„ med sina stora framgĂ„ngar inom den svenska bankvĂ€rlden, ordförandeskap i STF och mĂ„nga andra Ă„taganden.
I den generösa och stimulerande miljön, som prÀstgÄrden i Vaksala var, odlades de religiösa, kulturella och konstnÀrliga vÀrdena under ledning av den sedermera legendariske fadern kyrkoherde Oskar Ehn och hans hustru Inez. De sju barnen, Erik som nummer tre i syskonskaran, fick tidigt ta del av en rik församlingsgemenskap. En strid ström av besökare kom dagligen till prÀstgÄrden med de för alla och envar öppna dörrarna. DÀr mottogs Kyrkliga Ungdomskretsen, scouterna, syföreningen, andra sockenbor och grannar samt slÀktingar.
Erik behöll livet igenom sitt intresse för barndomens upplÀndska hembygd. Genom Eriks mÄngÄriga engagemang i Oskar och Inez Ehns minnesfond har Vaksala hembygdsförening erhÄllit stort stöd bland annat till dokumentation och upprÀtthÄllande av museet i kyrkboden. Grunden till samlingarna i museet bestÄr av mamma Inez insamlade allmogeföremÄl frÄn socknen.
Vaksala hembygdsförening kĂ€nner i dag stor saknad efter Erik, men ocksĂ„ tacksamhet till âbygdens sonâ för allt intresse han visade föreningen under mĂ„nga Ă„r.