För oss i Upsala IF friidrott kan man inte mĂ€ta vad Ăsten betytt för sektionen och föreningen Upsala IF. Ă tskilliga Ă€r de barn, ungdomar, förĂ€ldrar och ledare inom idrottsrörelsen som vet vem Ăsten var.Ăsten kom till Uppsala 1973 för att börja som konsulent pĂ„ Upplands idrottsförbund. Efter nĂ„got Ă„r sĂ„ blev han âvĂ€rvadâ av dĂ„tidens legendar Ingvar Ottosson till friidrottsektionen i Upsala IF och 1978 blev han ordförande. DĂ„ började ett över trettio Ă„r lĂ„ngt ideellt engagemang mer eller mindre dagligen utanför det ordinarie arbetet.
Det finns inte mĂ„nga omrĂ„den i föreningen som Ăsten inte var inblandad i. Han blev tidigt en centralpunkt i vĂ„ra arrangemang och sĂ„g alltid till att det som ingen annan tĂ€nkte pĂ„ hade han kontroll pĂ„. För mĂ„nga av de ungdomar som var med frĂ„n slutet av 70-talet och framĂ„t sĂ„ var Ăsten den som formade flera till ett stort engagemang inom sektionens verksamhet. Ăsten var bl a drivande i att fĂ„ allvĂ€dersbanor pĂ„ Studenternas och att ocksĂ„ i andra fall tala med beslutsfattare i olika frĂ„gor som pĂ„verkade vĂ„r verksamhet.
I mĂ„nga Ă„r var han kassör i sektionsstyrelsen och dessutom fanns han nĂ€stan alltid vara pĂ„ Studenternas pĂ„ kvĂ€llarna under utomhussĂ€songen för att arbeta med bland annat redskap samt att vara tillgĂ€nglig för alla frĂ„gor som dök upp av aktiva och förĂ€ldrar. Ăsten hade ett socialt patos som drev honom. För honom sĂ„ var det sjĂ€lvklart att det skulle finnas plats för alla i verksamheten. SĂ„ mycket vi lĂ€rde oss att se saker ur en annan synvinkel.
Ăsten var ocksĂ„ tidigt ute och arbetade mot doping inom idrotten. HĂ€r var han orĂ€dd och tvekade inte att ta krafttag nĂ€r det behövdes.Det Ă€r mĂ„nga tankar och reflektioner som nu dyker upp bland oss som hade förmĂ„nen att arbeta i föreningen jĂ€mte Ăsten under mĂ„nga Ă„r.VĂ„ra tankar gĂ„r nu till hustrun Gudrun samt barnen med barnbarn. Det hade varit Ăsten förunnat att fĂ„ fortsĂ€tta vara pensionĂ€r att fĂ„ trappa ner och njuta av livet.