Till sist. Jag gillar att cykla. Jag tycker om när det blåser i håret av fart, jo, jag åker utan hjälm ibland, jag vet att det är dumt, men bara för att få känna fartvinden. Det är så enkelt på något vis. Att ta sig till sjön, att cykla till träningen och förr när jag bara hade sju kilometer till jobbet, det var lyx. Men det här med att sköta om sin cykel. Nuförtiden har jag inte ens en egen, den blev stulen för något år sedan. Jag lånar min dotters. Nu på våren ska det tvättas, oljas, sträckas kedja, allmän översyn. Jag är ingen fena på det, cykeln ska liksom bara funka. Men cykelägaren flyttar snart hem från Tyskland, så då måste jag väl överlämna den hel och ren.