Det var hösten 2009 som jubilaren stod inför ett dilemma – som har visat sig ha förändrat hans liv.
Per Svensson hade säsongen innan varit ordinarie som förstaårssenior i Oskarshamn i hockeyallsvenskan – en klubb han hade representerat under junioråren.
Dåvarande sportchefen Tommy Salo (den tidigare landslagsmålvakten) tyckte inte att backen höll måttet – och ville låna ut honom.
– Jag kände inget förtroende från Salo, och han ville bli av med mig kändes det som. Då sa jag att jag ville bli utlånad till en klubb i Stockholmsområdet. Jag såg det som en möjlighet att få bo ihop med Anna-Carin (dåvarande flickvän och nuvarande fru), och då blev det så, säger Per Svensson.
Vad var det som inte klaffade med Salo?
– Försäsongen gick bra, och jag fick spela mycket. Men när säsongen drog i gång fick jag ingen speltid, och då ville de låna ut mig. Och då hamnade jag i Nynäshamn (dåvarande division I).
Om du inte fått beskedet av Salo kanske du hade varit kvar i Oskarshamn nu?
– Det är inte alls omöjligt. Så här i efterhand får jag tacka honom för hur det har utvecklat sig, även om det var tungt just då.
Sedan dess har Per Svensson hållit sig kvar i Stockholmsområdet. Det blev en säsong till med Nynäshamn följt av en med Wings i division I. Hösten 2012 blev backen erbjuden ett korttidskontrakt med Almtuna – där han nu har blivit kvar i över sex år.
– Från början var det sagt att det bara skulle gälla september ut, men ganska tidigt meddelade klubben att de ville att jag skulle bli kvar säsongen ut, och på den vägen är det, säger Per Svensson.
Den pågående säsongen blir Svensson sjunde i Almtunatröjan.
– Jag trivs bra här med allt runtomkring. Jag känner också att jag utvecklas för varje år och att jag får mer och mer förtroende för varje säsong.
För andra raka säsongen är han lagkapten i klubben.
– Det är kul. Samtidigt kommer det ett stort ansvar med det, som att föregå med gott exempel, och att vara en ledare på isen och i omklädningsrummet.
Var det givet för dig att bli ishockeyspelare?
– Egentligen höll jag på med utförsåkning lika mycket när jag var yngre. Jag valde att satsa på hockeyn först när jag var 14–15 år. Jag kände väl till sist att jag var mer lovande i det, så när jag skulle börja gymnasiet flyttade jag till Oskarshamn och spelade med dem. Det var svårt att satsa på utförsåkning när man bodde i Småland.
Hur var det att flytta hemifrån så tidigt?
– Första året bodde jag på ett internat på en folkhögskola, och till det andra året fixade jag en egen lägenhet. Jag har alltid varit lite lill-gammal av mig ända sedan jag var liten, så det passade bra.
Apropå vuxenpoäng så har i dag Per Svensson, hustru, tre barn och radhus innan 30 år fyllda.
– Det gick snabbt där när jag lämnade Oskarshamn. Jag och Anna-Carin (hustrun) träffades på flygplatsen i Miami sommaren 2008 när jag och pappa var på väg hem från en golfresa. Sedan hade vi ett distansförhållande i ett år, och sedan flyttade jag som sagt upp hit (till Täby kyrkby) 2009.
Svensson har kontrakt med Almtuna en säsong till.
– Det är klart att SHL är en dröm, och helst vill jag spela upp Almtuna. Skulle jag inte drömma om det vore det svårt att motivera sig varje dag. Sedan ska det passa med familjen. Det går inte att sticka i väg var som helst, som när man var yngre. Nu är det mycket runtomkring som ska stämma, säger backen.
Hur är det att leva som ishockeyspelare?
– Till viss del är det ganska slitigt under säsongen med många matcher och långa bortaresor, men samtidigt är det få förunnat att kunna leva på sin hobby. Så man ska känna sig lyckligt lottad på det sättet. Att tillhöra ett lag och känna gemenskap med andra är härligt.
Vad säger din familj om ditt yrkesval?
– Det är klart att min hustru får ta ett stort ansvar under säsongen med barnen, men vi löser det ganska bra. Jag hämtar och lämnar så mycket jag kan. Det är mer på matchdagar som hon får ta ett större ansvar.
Till sist, berätta historien bakom ditt karaktäristiska skägg?
– Jag minns inte riktigt hur det var faktiskt. Jag började spara för några år sedan, och sedan har det blivit kvar. Jag trivs bra i det.