Nu dags för julens goda: wienernougat, kardemummakola, ingefärsfudge och knäckbräck. Men varför måste dessa godisnamn vara så svåra att uttala? Julgodiset från hemlandet rullar lättare på tungan: bibingka, puto bumbong!
Nu har jag också tagit fram min stora filippinska julstjärna, ”parol”, gjord av multifärgade capiz shells, en form av musselskal. Den är en gåva från min mamma. Julstjärnan kunde jag inte ha som check-in bagage, så jag bar den under hela den långa resan till det nya hemlandet Sverige i november 2000.
Julstjärnan påminner mig om mormors fabrik som producerade lampskärmar gjorda av just dessa capiz shells. Fabriken, som var en småindustri, hade cirka 20 anställda 1975– 1985. Lampskärmarna exporterades till andra länder.
Men så blev kostnaderna för höga, och fabriken stängdes ned. Men mormor ångrade sig inte.
Idag har dessa skaldjur minskat i antal på grund av destruktiva metoder för fiske och insamling. De flesta fabriker stängde i slutet av 90-talet.
Att göra:
Kläder. Rätt med rött! Guldglans är inte heller fel.
Blommor. Den populäraste julblomman är fortfarande julstjärnan. Men jag kollar även amaryllis och hyacint.
Julpynt. Leta efter kvistar från naturen. Kanske även hittar granris? Och köpa mossa.
Wienernougat
Grovhacka 250 g nougat och 100 g mörk choklad. Smält dem tillsammans på låg effekt i mikro. Rör ner 100 g mandelspån. Bred ut blandningen i en form ca 15x20 cm, täckt med bakplåtspapper. Ställ godiset i kylskåp för att stelna. Skär det i bitar och slå in dem i papper. Förvara wienernougaten i kylskåp (Av Kerstin Hermelin ur Allt i hemmet).