– Vill man göra något ska man göra det på en gång. Jag vill ha spänning i livet.
Han guidar runt i den spatiösa våningen som är tydligt inredd av en självklar estet. Konst på väggarna, designade möbler och en allmänt trivsam bostad, som gjord för djupa samtal med vänner och familj. Som av ett misstag öppnar vi dörren till jungfrukammaren som är fyllt med saker.
– Äh, det där är skräprummet, säger han nästan lite generat.
I våningen finns gott om luft och ljus, med fönster från tre håll. Så är det också Uppsalas legendariske stadsarkitekt Gunnar Leche som ritat bostäderna i området.
– Han bodde själv i huset bredvid, därnere, säger Sten Bernhardsson och pekar ut genom burspråket.
Han föddes i Hedemora där hans far var rektor och mor bibliotekarie. Under uppväxttiden forskade pappa så det var naturligt även för sonen att efter vapenfritjänstgöring i Umeå, söka sig till Uppsala dit han kom 1989. Här tog studier i religions- och konstvetenskap vid.
Två saker har löpt parallellt genom hela Sten Bernhardssons nu 50-åriga liv: kultur och resor. Efter studierna arbetade han med folkbildning i Uppsala och som kulturguide åt Temaresor där han arrangerade kulturresor till bland andra favoritländerna Frankrike och Marocko. Sedan blev det en sejour som kulturchef i Fagersta från 2003.
– Det var roligt då världsarvet Engelsberg ligger där i kommunen. Och det var under den spännande perioden som vänsterpartisten Stig Henriksson styrde med egen majoritet i kommunen. Jag har aldrig haft några problem att samarbeta med politiker av skilda färger, bara de demokratiska spelreglerna gäller.
Som liten ville han bli tre saker som vuxen: konduktör, advokat eller hotelldirektör. Han tycker själv att han på något vis lyckats kombinera de sakerna.
– Konduktör - jag reser, advokat - det fodras mycket diplomati och förhandlingar i mitt jobb, hotelldirektör - nåja, jag vill få människor att känna sig välkomna och har en generös inställning som hellre inkluderar än exkluderar.
Så det är verkligen på rätt plats han hamnat i sitt jobb som direktör i kulturförvaltningen. Sedan 2009 har han beklätt den posten.
– Min roll är att vara en länk mellan politik och verksamhet. Det blir många möten inom och utom kommunen. Det händer också att jag träffa ministrar, representanter för ambassader, näringslivet och civilsamhället för att skapa goda relationer. Han säger att han trivs med att det privata och jobbet går ihop. Skulle han söka sig till något annat är drömmen att arbeta med fransk-svenska relationer.
Han säger att han trivs med att mycket av det privata och jobbet går ihop. Skulle han söka sig till något annat är drömmen att arbeta med fransk-svenska relationer.
Självklart ska han fira de fyllda femtio åren med en resa. En gammal dröm ska gå i uppfyllelse. I juni äntrar han Cunardlinjens flaggskepp Queen Mary II för en resa från Southampton till New York.
– Visst, säger alla och jämför med Titanic. Det var på min födelsedag för 106 år sedan som hon kastade loss för den katastrofala jungfruresan. Men jag är inte rädd, det ska bli riktigt roligt, även om man inte längre kan flyga tillbaka med Concorde som den ursprungliga drömmen var.
En annan vision är att Uppsala skulle kunna bli Kulturhuvudstad 2029.
– Staden är av hävd en kulturstad, vi har ett fantastiskt konserthus, bra teater och bibliotek. Vi behöver dock göda den kulturella myllan och lösa den eviga frågan om ett nytt konstmuseum.
Ord som återkommer i samtalet är tolerans, demokrati och stil.
– Jag vill att mitt eftermäle blir att jag aldrig tummat på kvaliteten.