Jubilaren tar emot på fjärde våningen i lägenheten där han bor på äldreboendet sedan tre år tillbaka. Det är dagarna före den stora dagen.

Till skillnad mot flera av de andra i huset kan Holger Josefsson röra sig obehindrat – och klarar sig i princip på egen hand.

– Jag försöker att ta en promenad om dagen. Om det är dåligt väder går jag upp och ner i trapporna på ålderdomshemmet, och jag bor ju på fjärde våningen så det blir rätt många trappor. De flesta andra här behöver rullatorer, men jag klarar mig utan det och använder inte ens stavar. Det är bara jag och en till som är tio år yngre än mig som klarar det, säger han.

Artikelbild

| Holger Josefsson är en pigg 100-åring som underhåller med dragspel på äldreboendet i Stenhagen.

Men det som sticker ut med 100-åringen Holger Josefsson och gör honom speciell är inte det – utan det är alla framgångar som han har haft genom åren som veteran i friidrottstävlingar.

2009 vann han dubbla VM-guld på 800 och 1 500 meter i finska Lahtis i 90-årsklassen – och satte dessutom två världsrekord som står sig än i dag (8.07,17 på 1 500 meter och 4.04,85 på 800 meter, enligt sajten mastersathletics.net).

– När jag kom i mål sa de att de här tiderna är det ingen som kommer att slå under vår tid, säger Holger Josefsson.

Hittills har det visat sig stämma.

Artikelbild

| Holger Josefsson har vunnit 41 SM-guld, 11 EM-guld samt 2 VM-guld i veteransammanhang i friidrott. Numera nöjer han sig med promenader.

Sammanlagt har löparen, som representerat både Upsala IF och Uppsala LK, vunnit 41 SM-guld, 11 EM-guld och samt de 2 VM-gulden i Lahtis i veteransammanhang. Lägg därtill ett flertal svenska och europeiska rekord.

– Jag vann fem guld nästan varje SM jag ställde upp i. Då sprang jag även 400 meter och längre distanser som 3 000, 5 000 och 10 000 meter, halvmaraton och terräng.

Efter att ha varit en hygglig motionslöpare fram till 20-årsåldern hade Josefsson ett uppehåll med tävlandet fram tills att han gick ned i tid i arbetet som chaufför på Pripps i Uppsala (tidigare Bayerska bryggeriet) i samband med pensioneringen.

– Jag var 60 år när jag började träna på allvar. Innan dess hann jag inte när jag jobbade och tog hand om familjen. Det började med att jag var med i en korptävling och fick stryk. Efter det insåg jag att jag behövde lägga ned mer tid och tränade nästan varje dag. Sedan sporrade det mig när det gick bra på tävlingarna, säger Holger Josefsson som under åren har klarat sig undan allvarliga skador.

– Så fort som jag har fått ont i benhinnor och annat så har jag vilat och tagit det lugnt. En gång fick jag vila i fyra månader, fortsätter han.

Efter VM 2009 har han dock inte sprungit något mer.

– Numera nöjer jag mig med promenader. Det får räcka. Jag tycker ibland att det är dåligt att jag inte orkar springa längre, men då tänker jag på de andra som är tio år yngre och går med rullatorer.

Vilken ser du som din största merit?

– Det är väl VM-gulden och världsrekorden i Lahtis skulle jag tro.

En kuriosa med Holger Josefsson är hans födelsedatum. I folkbokföringen står det 4 oktober, men enligt honom själv är det 14 oktober som är korrekt.

– Vi har alltid firat 14 oktober i familjen, men när jag var 20 år och skulle göra lumpen och ta körkort upptäckte jag att jag var registrerad fel av prästen i Gottröra där jag är född, men jag har inte lyckats ändra det. Min mamma visste ju att jag var född 14 oktober, men det räckte inte att hon sa det till myndigheterna eftersom hon var jävig. För att ändringen skulle gå igenom behövde jag enligt myndigheten vittnesmål från barnmorskan eller läkaren, men ingen av dem jobbade kvar när jag var 20 år. Jag kunde inte göra något åt det.

Ett intresse som han håller vid liv är dragspelandet.

– Jag brukar spela ibland för mina grannar, och det gör inget om jag spelar fel, för det hör de ändå inte.

Hur känns det att fylla 100 år?

– Det är lite blandat. Det är klart jag funderar en del om hur jag ska klara mig framöver. Just nu är jag frisk, men det kan komma sjukdomar och elände.