I Göteborg och på Bokmässan ska Christina Wahldén delta i ett seminarium om böcker på lättläst svenska.

– Jag har själv skrivit flera sådana och min erfarenhet är att den sortens böcker fungerar väldigt bra som hjälp för nyanlända att komma in i samhället. Sedan skall jag också träffa kolleger och hoppas hinna gå på några andra seminarier och lyssna.

Hon har alltid haft lätt för att skriva, säger hon. Det började redan när hon var var sju år hemma i Barkarby utanför Stockholm där hon växte upp. Och sen dess har hon hållit på.

Artikelbild

Efter gymnasiet i Vällingby, dit familjen flyttat, fortsatte hon med studier i bland annat teater- och konstvetenskap vid Stockholms universitet och samlade så småningom på sig poäng som räckte till en fil kand-examen.

Därefter väntade journalistutbildning i Göteborg. Hon erbjöds jobb redan innan hon var klar och anställdes efter sin journalistexamen på Svenska Dagbladet.

Hon arbetade där under 25 år och bevakade då flera uppmärksammade händelser som till exempel mordet i Knutby och på Fadime Sahindal.

Som ny kriminalreporter skrev hon om flera uppmärksammade gruppvåldtäkter i Södertälje och mycket av hennes skrivande både som journalist och författare har sedan rört våld mot ungdomar och särskilt flickor.

– Det är viktigt att detta uppmärksammas. Inte bara för offrens skull utan också för förövarnas. Om en person inte blir polisanmäld för övergrepp finns det risk att beteendet fortsätter och att fler drabbas.

Självklart har hon påverkats av de drabbade personer hon mött under de tio år hon var kriminalreporter. Särskilt dystert har det känts när vuxna begår brott mot barn. Men hon tror fortsatt på det goda hos människan.

– Man behöver tid att läka efter att ha skrivit om mycket ondska. Själv har jag läkt bland annat genom mitt intresse för trädgårdar och genom att vistas så mycket det går i vårt sommarhus på Gotland.

– Vi har dessutom ett lite udda reseintresse i vår familj. Min man är förtjust i ett engelskt fotbollslag i en lägre division. Ofta får lagets bortamatcher styra vart vi åker. Det spelar egentligen inte så stor roll i vilken liten stad vi hamnar eftersom var man än befinner sig i England så finns det alltid fantastiska trädgårdar i närheten. Detta har lett till att min man blivit intresserad av trädgårdar och jag av engelsk fotboll.

En sista fråga till jubilaren innan vi skiljs åt:

Hur känns det att bli femtio?

– Det som är bra med att bli äldre är att nu känns det okej att ta mera plats.