En av initiativtagarna till jubileet – tillsammans med Barbro Ericsson, Lena Fritjofsson, Marianne Wikström och Lena Heywood – var Funbobon Lise-Lotte Rudholm.
– Det här var fjärde gången som vi hade det här. Den senaste gången var för tio år sedan, säger Rudholm och fortsätter:
– Det började med att jag och Lena Fritjofsson, som bodde nära varandra i Norby då, pratade om att vi skulle ha ett tioårsjubileum, sedan hade vi även ett trettio-, fyrtio- och nu ett femtioårsjubileum. Vi blev som en grupp som anordnade det här och har fått ihop det när det har passat, säger Rudholm.
Hur var det den här gången?
– Det var väldigt trevligt, och det fungerade jättebra med personal och matservering. Alla var glada och pratade med varandra. Vi åt, gick runt och bekantade oss med varandra som man gör.
Var det många långväga gäster?
– Ja, en del. En kom från Helsingborg, en kom från Järvsö-trakten i Hälsingland och sedan ett flertal från Stockholmsområdet.
På den tiden, 1968, var det fyra avgångsklasser i den då nybyggda Celsiusskolan. Det var dessutom sista året som den gamla studentexamen fanns.
– Jag gick språklig gren, sedan fanns det administration och redovisning också, säger Rudholm som växte upp i Uppsala.
– Jag gick i Nannaskolan i sex år, och sedan i flickskolan i fem år och sedan gick jag över till Handelsgymnasiet som låg i ”Prallan” (Praktiska realskolan) i Luthagen. Vi blev inhysta där i baracker eftersom det var realskola, men det tredje året fick vi gå i nybyggda Celsiusskolan, så vi var de första som gick ut där, fortsätter hon.
Hur var det att ta studenten?
– Jag minns att vädret var soligt och fint. Föräldrar och vänner var samlade på skolgården med skyltar och blommor och vi åkte hem i våra olika korteger och hade fest hemma med bekanta och släktingar. Min pappa hade tagit av huven på vår folkvagnsbubbla och där jag satt på kuddar och blev hemtransporterad. ”Bubblan” hade ju motorn i bak så jag satt i bagageutrymmet framför vindrutan.
Hur minns du annars den här tiden?
– Jag minns den som rolig. Jag hade ju gått i flickskola innan och har inga syskon, så jag var inte van vid att träffa pojkar. Jag hade bara väninnor och en manlig kusin. Jag hade aldrig umgåtts med pojkar i stort sett när jag började gymnasiet, men nu kom jag med i ett gäng på gymnasiet och vi hängde ihop. Vi cyklade till varandra på kvällarna och umgicks, lyssnade på The Beatles och drack te. Det var inte så mycket som var farligt heller på 1960-talet, så man var rätt fri.
Efter skoltiden arbetade, numera 70-åriga, Lise-Lotte Rudholm bland annat som sekreterare, cirkelledare i tyska och vid incheckningen på Arlanda innan hon gick i pension. Efter att bland annat ha bott i Österrike och i Stockholmsområdet flyttade hon hem till Uppsala.
Blir det något sextioårsjubileum?
– Som det känns nu så var det här sista gången, i alla fall för min del. Men det har varit riktigt roligt.