Vi är många som genom åren följt Åke i UNT, där han med en osedvanlig skärpa på ett pedagogiskt sätt kunnat förmedla framsteg och nyheter inom skilda vetenskapsgrenar som egyptologi, immunologi och cancervård. En förmåga som även resulterade i ett medicinskt hedersdoktorat vid Uppsala universitet 2011.
Det var en bredd och en kombination, som gjorde Åke Spross särskilt lämpad att skriva om Svante Pääbos väg till sitt nobelpris, på ett sätt som bara han kunde ha gjort, eftersom att han följt honom ända från början. Vi är därför mycket tacksamma över att den texten kunde presenteras i Medicinhistorisa föreningens årsskrift 2023. Den börjar med de första trevande försöken att extrahera DNA ur flera tusen år gamla mumier på Gustavianum och kröntes med upptäckten av DNA som tillhörde en ny förhistorisk människoart – denisovamänniskan.
Samarbetet kring artikeln präglades av det som så många andra kunnat vittna om: en stor dos kreativitet, parat med en flexibilitet och lätthet i det stilistiska handlaget som genomsyrades av Åkes varma personlighet. Bara ett exempel: när de sedvanliga bildbyråerna började ta bra betalt för bilder som kunde kopplas till Svante Pääbo, ringde Åke helt enkelt upp en bekant på Max Planck-institutet i Leipzig, och fick loss bilder och berättelser om allt, inklusive fynden i denisovagrottan, helt utan kostnad!
Vi hade redan börjat planera för fortsatta spännande samarbeten i framtiden, men så blev det inte.
Bland alla de som saknar Åke finns även vännerna i Medicinhistoriska föreningen och museet i Uppsala genom: