Anders föddes i Ljusdal, och växte upp i Borås och Kramfors. Som liten kille var han nyfiken och vetgirig, och när det var dags för universitetsstudier var det juridik som förde honom till Stockholm. Initialt fångades han av försäkringsjuridiken. Han fick möjlighet att arbeta som amanuens åt professor Jan Hellner, och var aktiv i Försäkringsjuridiska föreningen. Affärsjuridiken lockade dock och efter tingsmeritering arbetade Anders på Lagerlöf och Leman Advokatbyrå, där han blev delägare.
Han var en skicklig och uppskattad jurist, inriktad på skatterätt och fastighets- och företagsöverlåtelser. Han ställde höga krav på sina leveranser och blev något år rankad som Sveriges bästa skattejurist. Efter en period som chefsjurist på ICA återvände han till advokatrollen på Grönberg Advokatbyrå. Privat var livet gott med familjen i huset på Lidingö, med trevliga middagsbjudningar (Anders var en duktig och engagerad kock) och semesterresor.
Här vände dock livet plötsligt blad. Anders insjuknade i akut leukemi. Leukemin motades bort men den tuffa behandlingen gjorde honom allvarligt multisjuk. Anders, som skrivit en bok om ansvar vid medicinsk verksamhet, fick nu ironiskt själv ta del av sjukvårdens styrkor och svagheter. Man måste vara stark om man är sjuk och det var Anders. Han agerade sambandscentral mellan olika specialistenheter och lurade länge döden. Samtidigt fortsatte han att vara Anders och arbetade så länge han kunde.
Han hade en fantastisk förmåga att njuta av de små glädjeämnen som fanns, tyvärr allt färre med tiden, och blev aldrig bitter i sin sjukdom. En viktig del i detta var Lena, hans ungdomskärlek som han återfann och gifte sig med 2014, liksom glädjen i att se barnen växa upp och få träffa sitt barnbarn Olivia. Vi saknar Anders mycket, men är glada att han fick somna in fridfullt i sitt hem med Lena vid sin sida.