Ann-Sofie Hansson Pourtaheri (1955-2023)

Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri var född och uppväxt i Vuollerim strax söder om Polcirkeln. Efter skolåren hemmavid och i Luleå kom hon till Uppsala för att studera psykologi. Efter genomförd utbildning valde hon att stanna kvar på en av sina allra första praktikplatser: inom rättspsykiatrin, med de långa intensiva mötena och psykiatrins varierade människoöden. Där stannade hon kvar hela sitt yrkesverksamma liv och blev den självklara auktoriteten på områdena brottsbearbetning, våldsbemötande och -behandling och människors möjligheter till inre växt. 

Hennes kunskaper kom med åren att sträcka sig långt bortom den egna kliniken till kurser, utbildning och handledning såväl inom som utom landet. En avgörande insats gjorde hon som gruppledare för våldsbenägna män på Mansmottagningen mot våld i Uppsala. Helt naturligt var hon medförfattare i två böcker på området: Trygga och otrygga möten. Vardagsetik och bemötande i arbete med människor och Arbeta med våld. Vägledning till psykologisk våldsbehandling.

Ann-Sofie var starkt fackligt engagerad inom Sveriges Psykologförbund, både centralt, regionalt och lokalt. Hon gav sig ändå tid för sitt eget: hon dansade bugg, linedans och squaredans; hon var en hängiven medlem av Maria-orden i dess Uppsala-loge; hon löste radions Melodikryss, men inte minst hann hon sprida en genuin omtanke till alla omkring sig.

Ann-Sofie var omgiven av många vänner och medarbetare som såg henne aktiv, ivrig och engagerad fortfarande när hon bara hade tänkt på att gå i pension men inte hunnit göra det. Skaran är stor, av uppskattande medarbetare, kolleger, föreningsmedlemmar, styrelseledamöter, Maria-systrar, kursdeltagare, handledda, patienter och danspartners. När Ann-Sofie dog, saknade hon nära släktingar. Nu är det vi som saknar henne.