Våra vägar korsades första gången när våra döttrar började i förskoleklass i Långängsskolan. Både barn och föräldrar i våra familjer blev snabbt goda vänner. Annica var oerhört mån om sina nära och kära och bjöd ofta in till middagar i familjens mysiga hem. Allt var noga genomtänkt, förberett till minsta detalj och välsmakande. Att komma hem till Annica med familj var en fröjd för både smaklökar och öga. Hon gjorde ett fantastiskt jobb som sin egen inredningsarkitekt både i villan i Stocksund, den efterföljande lägenheten i stan och i lägenheten på sitt älskade Mallorca. Hennes öga för inredning, stil och färg var imponerande. Inredningen visade en tydlig förkärlek till 50-talet med turkost som ett återkommande färginslag. Stilfullt, snyggt och med stor känsla.
Att umgås med vänner var en viktig del i Annicas liv. Hon var motorn i vårt nätverk. Vi firade flera högtider ihop, bland annat Valborg där vi återkommande samlades flera familjer tillsammans med våra barn. Vid några tillfällen blev det musikquiz på senkvällen och segern togs hem av Annica. Hon var oslagbar i den grenen.
Utöver härliga middagar gav vår vänskap en skidresa till Romme. Dagtid susade barnen nerför Götes Brant och Sydhanget och till kvällen samlades vi till middag i storformat i hotellets restaurang. Genom åren blev vi inbjudna till Annicas favoritplats Mallorca där hemmet alltid öppnades för vännerna med stor gästfrihet och generositet. Jag tror att vi alla hade en stående inbjudan.
Familjen hade en stor plats i Annicas hjärta. Hon uttryckte ofta sin tacksamhet över mamma Barbros och pappa Mats stora engagemang och omtanke. Hon älskade sina döttrar Alice och Agnes över allt och kommer att följa dem genom livet om än från en annan plats.
Annica lämnade hastigt, oväntat och alldeles för tidigt. Vi talades vid i telefonen bara några dagar innan hennes bortgång och det är svårt att ta in det som hänt. Vår fina, omtänksamma, vänfasta och generösa vän Annica kommer alltid att ha en stor plats i våra hjärtan!