Estradör. Det var så hon helst kallade sig. Scenerna var många: Teatern och filmen. Revy, tv och radio. Som föreläsare och regissör. Hon talade och hon sjöng.
Birgit Carlstén bodde och arbetade på en lång rad platser. I Leksand var hon under flera år ansvarig för klassiska ”Himlaspelet”. Helsingborgs stadsteater var också hennes scen under flera år. Till Huskvarna – barndomsstaden – återkom hon ständigt. Inte sällan med ett program om Alf Henrikson; hon kom att bli en av Sveriges främsta kännare av författaren, hade ständig en Alf H-vers på läpparna. I Alf Henrikson-sällskapet var hon aktiv från start. Hon blev en sjungande klippa i föreningen.
Vid millennieskiftet intog hon stol nummer tio i Smålands akademi. ”Tionde-Birgit” kallade hon sig stolt. Hon bidrog till att Smålandsakademin blev mindre pompös och mer folklig; skratten blev fler. Hon var en av redaktörerna till akademins bok ”Ur Smålands skafferi” om mat och måltidskultur i landskapet. Så sent som i vintras levererade hon en text om blixtlåsets (småländska) ursprung till den kommande boken ”Uppfinningsrika Småland”.
Bredden i hennes kunnande kom till god användning då hon hela fem gånger deltog i ”På spåret”, ”Saltön” var ett annan tv-medverkan. På scen framträdde hon både med Povel Ramel och Hagge Geigert. Hon utbildade sig till skådespelare i Skara och Malmö.
Vid sidan om Alf Henrikson låg Edith Piaf henne särskilt varmt om hjärtat. Birgit hade franska rötter och rörde sig ledig i språket. Hon blev en ledande Piaf-tolkare på svensk botten.
De senaste tio åren (undantaget de sista månaderna då det blev Uppsalatrakten i dotterns närhet) bodde hon i Tollered mellan Göteborg och Alingsås.
Birgit var glädje, energi och värme. Estradören har nu klivit av scenen för sista gång.
Våra tankar går till hennes familj och nära vänner.