Elisabeth Jakobsson företrädde Socialdemokraterna i Uppsala läns landsting 1977 till 1994. Hon var ledamot i flera styrelser och nämnder inom sjukvården bland annat ordförande i Västra sjukvårdsdistriktet i Uppsala. Hon satt även i direktionen för Akademiska sjukhuset och i Upplandsstiftelsens styrelse.
Elisabeths profession avspeglades i hennes politiska engagemang för barnens behov av specialiserade barnläkare i primärvården. Hon tillhörde pionjärerna i att uppmärksamma barnen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Elisabeth betonade ofta i landstingsdebatterna vikten av tidiga förebyggande insatser. Inte minst friluftslivets betydelse insåg hon och fick utlopp för i uppdraget i Upplandsstiftelsen.
Elisabeth växte upp i en borgerlig, frikyrklig familj i Bromma. Hennes politiska intresse väcktes redan i gymnasiet och förstärktes under läkarstudierna. I Uppsala blev hon medlem i den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen där hon träffade Stiv Jakobsson från Hållnäs som var teolog och prästvigd. De tog båda stort ansvar i Broderskapsgruppen i Uppsala och i distriktet. Elisabeth var med när s-föreningen i Norby-Valsätra bildades och var dess första sekreterare.
I den socialdemokratiska landstingsgruppen var Elisabeth i dubbel bemärkelse en tongivande medlem under sin sex mandatperioder. Både hennes starka ideologiskt burna engagemang för barnens hälsa och hennes stora sociala förmåga att sprida glädje och gott kamratskap var stora tillgångar. Att hon som körsångare i Vindhemskyrkan dessutom kunde snickra ihop nyskrivna verser om politik och gruppmedlemmar förgyllde våra gruppmöten. Hennes starka livsvilja och bibehållna intresse för natur, kultur och samhälle imponerade under hennes sista tid då de kroppsliga krafterna tröt. Vi minns Elisabeth med stor värme och tacksamhet.