Redan i första klass i realskolan på Vasa HAL (Schillerska) i Göteborg växte en stark vänskap fram mellan Elving och mig, som har varit bestående sedan dess. Vi var ”bästa kompisar”. Elving var brett begåvad. Under våra åtta år i samma klass i läroverket bistod han mig med svar på otaliga frågor i ämnen som fysik och lyrik.
Vi var mycket aktiva. Förutom daglig idrottsaktivitet såg vi alla matcher med IFK, Gais och ÖIS. Som 16 åringar grundade vi en ishockeyklubb IF Pollux, som spelade i division 3 (idag division 1). Vi missade inte en föreställning på Göteborgs Stadsteater. En språkresa tillsammans till Brighton 1960 blev speciell inte bara för att vi fick klättra upp på toppen av Stonehenge stenar utan Elving träffade då sin blivande livskamrat Britt-Louise.
Vår vänskap fortsatte även när vi båda bildade familjer. Elving och Britt-Louise döpte dottern Veronika i Haparanda midsommaren 1972. Fru Lena och jag var stolta gudföräldrar så vi lockades dit tillsammans med släkt, vänner och miljoner med mygg.
Elving studerade vid Handelshögskolan 1966-68 och vid Lärarhögskolan 1969 i Göteborg. Han var gymnasielärare i Mariestad, Oskarshamn och Haparanda. Elving disputerade på den företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet 1988 och blev därefter universitetslektor. Han var tidvis studierektor och prefekt på institutionen. Elving var regelbundet anlitad i olika utredningar både nationellt och internationellt.
Det är något visst med ungdomskamrater. Elving har varit en fantastisk kompis i 70 år. Vi kunde lita på Elving i alla lägen. Han var genomärlig och så kallade ¨fake news¨ fanns inte i vårt umgänge. Han var en ovanligt trofast vän. Han efterlämnar många fina minnen och är djupt saknad.