Göran, född i Vetlanda, tog veterinärexamen 1960, disputerade 1968 och blev samtidigt docent i epizootologi. Mellan 1969–1982 var han statsepizootolog vid SVA, en nyinrättad tjänst som nationell expert för kontroll av djurens infektionssjukdomar, som också innebar ett aktivt deltagande i internationellt smittskyddsarbete.
Göran var föreståndare för SVA mellan 1982–1994. Hans driv gav stora möjligheter till utveckling då SVA omvandlades till uppdragsmyndighet. Den diagnostiska kapaciteten ökade, med en hög grad av robotisering. Ett par år innan Sverige 1986, som första land i världen, införde ett förbud mot inblandning av antibiotika i foder inrättade Göran ett antibiotikalaboratorium vid SVA. Andra viktiga steg på vägen till dagens SVA var inrättandet av laboratorier för dopingkontroll och fodersäkerhet.
Göran satt med i Riksdagens HybridDNA-delegation och Genteknikberedning i början av 1990-talet, och deltog i en utvärdering av dansk jordbruksforskning. Uppdragen fortsatte efter pensioneringen, då han utredde den offentliga djurskyddstillsynen. Framtidens forskningsmöjligheter var något som engagerade och som han drev inom Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, där han också var vice preses 1996–1999. År 2018 utsågs han till veterinärmedicine jubeldoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Göran, eller Hugo som han kom att kallas av de allra flesta, var mycket välplanerad i sin gärning och lämnade inget åt slumpen. Med hans bortgång har vi förlorat en beundransvärd och plikttrogen god vän och kollega och en eldsjäl för veterinärmedicinen.