Gunilla Öhngren Löfberg var hörselpedagog och arbetskonsulent vid AF Rehab i Uppsala samt fil doktor vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet. Gunilla tilldelades 2003 utmärkelsen Silverörat med motiveringen att hon alltid satte den hörselskadade och vuxendöve personen i centrum. Hon var kreativ, innovativ och delade alltid med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Gunilla var målinriktad och oförtröttlig och reste landet runt för att skapa förståelse för konsekvenserna av nedsatt hörsel. Till hjälp hade hon ett datorprogram som hon varit idégivare till. Hon arbetade tvärvetenskapligt, med pedagogik och teknik i samverkan, vilket också ledde henne till en doktorsavhandling.
1987 kom Gunilla till Tegnérgatan och bostadsrättsföreningen 32 Astolf. Hon valdes in i styrelsen, och efter en tid blev hon ordförande, ett uppdrag hon hade i 19 år. Hon tog sitt arbete och de vardagliga sysslorna på största allvar, men hade också vida vyer och kom som en frisk fläkt in i vår förening. Vi har stora trädgårdar, där skötseln vid den tiden begränsades till att gräs och buskar klipptes och vattnades. Gunilla hade en klar bild av vad som borde göras, övertygade oss om att det var det rätta och en trädgårdsgrupp bildades. Hon vände sig till Ultuna och fann att trädgårdarna hade ritats av den legendariska trädgårdsarkitekten Ulla Bodorff. Vi ordnade en kurs om hennes verk, letade rätt på planer och växtlistor och var snart ute och grävde och bytte ut ålderstigna buskar; i marken behölls små kullar här och var: ”Dom vill barnen ha.” Nordiska växter planterades. Vid den omfattande stamrenoveringen ansvarade Gunilla och hennes man Jan Löfberg, då vicevärd, för evakuering av alla boende och mycket annat extraarbete. Belysning på gårdarna sattes också upp utifrån vad medlemmarna tyckte var praktiskt och estetiskt tilltalande. Studerande vid många trädgårdsutbildningar gör fortfarande studiebesök i Astolfs trädgårdar.
Gunilla Öhngren hade vårt förtroende både som ledare och granne. Hon var klok, lugn, sansad och pålitlig. Även de som blev grannar med Gunilla under senare år välkomnades med den värme och generositet som utmärkte henne.
Vi kommer alla att minnas henne med värme och tacksamhet.