Jag lärde känna Hanna när vi båda blev anställda på Breidagård utanför Uppsala 2001. Hanna var en otroligt duktig och omtyckt kock. Hon lagade de mest fantastiska rätter och blev väldigt populär av gästerna som kom till gården. Vi blev genast goda vänner som har hållit i sig i alla år.
Under denna tid lärde Hanna känna Magnus som kom att bli hennes älskade man. De flyttade till Alunda där de köpte sitt första gemensamma hem. Det blev bröllop och så småningom kom den efterlängtade dottern Märta. Efter en tid gick flyttlasset åter till Skellefteå där de hittade sitt drömhus som de renoverade så fint. Snart var familjen komplett då även Alfred och Ester kom till världen.
I trädgården och växthuset prunkade det av alla tänkbara växter, både grönsaker och vackra blommor. Hanna och Magnus älskade detta och sådde och skördade, plockade hallon och vinbär, saftade och syltade, då trivdes de och njöt i fulla drag. Att baka, laga mat och göra praliner var även det en syssla hon älskade.
Hanna var en varm omtänksam person som gjorde allt för sina nära och kära. Så sent som två veckor innan sjukdomen tog hennes liv bjöd hon in släkt och vänner till fest hemma. Hon ville fira livet och att hon fått fylla 45 år. Många var vi som firade henne den dagen men få visste hur sjuk Hanna egentligen var då, men det var precis så hon ville ha det. En rolig dag med glädje, skratt, kärlek och inget prat om sjukdomen.
Det är så vi alla kommer att minns Hanna, glad sprallig och kärleksfull.
Tack för allt fint och roligt vi fick uppleva tillsammans, först som arbetskamrater senare som svärmor och sonhustru. Hanna fattas oss i vår stora bullriga familj, inget kommer att bli sig likt utan henne. Men hon kommer att leva vidare genom barnen som vi älskar så mycket.
Sov gott Hanna. Vi glömmer aldrig dig.