Hans var en man med ovanligt många strängar på sin lyra och med en imponerande karriär inom näringslivet. För oss som haft glädjen att räkna oss till hans vänner är saknaden stor.
Hans var född och uppvuxen i en stor prästfamilj i Säter i Dalarna. Han studerade både i Uppsala och på Handelshögskolan i Stockholm. Efter ett antal år inom Skandiakoncernen utsågs han till VD och senare styrelseordförande för den bank som idag heter Nordea. Listan på uppdrag och utmärkelser både inom kulturlivet och arbetslivet är lång, men för oss var Hans framför allt en mycket god vän.
Vi var ett antal familjer, nyligen inflyttade till Knivsta, som lärde känna varandra för mer än femtio år sedan. En genuin vänskap utvecklades och har bestått, trots att både Anna och Hans och flera av oss andra sedan länge har flyttat därifrån. Vi delade på barntillsyn, träffades för middagar och fritidsaktiviteter, firade födelsedagar, ordnade gårdsfester och gjorde resor tillsammans. Några av oss ägde under en tid en fjällstuga där vi varje höst träffades en helg för att underhålla huset och för att ha trevligt. Våra årsmöten var en av årets höjdpunkter. Både där och i andra sociala sammanhang hade Hans ofta en central och sammanhållande roll, han höll spirituella tal, var alltid glad och positiv och genuint nyfiken på sina medmänniskor. Familjen, där han var navet, var också alltid prioriterad för honom och Anna.
Vi vänner och grannar från Knivstatiden känner stor tacksamhet över att Hans under så lång tid har funnits i vår krets och att vi har fått åldras tillsammans. Hans varma humanism och stora generositet kommer alltid att bli kvar i våra minnen.