Holger föddes 1930 i Hapsal, Estland och var av estlandssvensk börd. Under skolåren utbröt världskriget och Holger upplevde den ryska ockupationen 1940-1941 och sedan den tyska 1941-1944 innan familjen flydde undan en ny rysk ockupation i juli 1944. Holgers skolgång avbröts och han fick fjorton år gammal städa industridamm vid Vattholma bruk utanför Uppsala. Holger tog snart arbete på Almqvist & Wiksells boktryckeri och blev samtidigt en duktig friidrottare i Uppsala IF.
1947-1949 kunde Holger på fina meriter från Estland utbilda sig till ingenjör vid Stockholms Tekniska Institut och arbetade sedan med åskforskning vid Högspänningsinstitutet i Uppsala samt som laboratorieingenjör på Centrallasarettet i Eskilstuna. 1955-1957 arbetade Holger på AB Atomenergi i Stockholm vid avdelningen för neutronfysik och reaktorteknik vid Sveriges första kärnreaktor. Under denna tid läste Holger på kvällsgymnasium i Stockholm och efter examen började han sina medicinstudier i Uppsala. Under utbildningen var Holger en lovande kirurg som innehade förste amanuenstjänst vid kirurgiska kliniken på Akademiska sjukhuset.
Holger publicerade flertalet forskningsresultat innan han lämnade en möjlig framtid som kirurg och bildade familj samt tog en förmånlig tjänst som industriläkare på Scania Vabis i Södertälje. Här byggde Holger upp en helt ny läkarmottagning för flera tusen anställda av ett trettiotal olika nationaliteter. 1968 började Holger som chef för klinisk forskning på Pharmacia i Uppsala. Efter tio år lämnade Holger en dynamisk arbetsplats i internationell miljö för att arbeta som överläkare på Uppsala kommun.
Vi i familjen som fick ynnesten att ha Holger som make, pappa och bror minns honom som en lugn och trygg person och omtyckt läkare med stor yrkesskicklighet. Vi känner en genuin värme, en ödmjuk stolthet och en stor tacksamhet över en person som betytt så mycket för oss.