Jan Polasék föddes i Prag, Malá Strana 1937. Redan från barndomen var hans liv knutet till konstvärlden genom familjens kontakter med musiker, skulptörer, målare och arkitekter. Efter studentexamen studerade han arkitektur vid Tekniska högskolan (CVUT) och Konstakademin (AVU). 1968 / 1969 kom Jan Polasék till Sverige på studentpraktik och beslöt när den politiska situationen i hemlandet försämrades att stanna i Sverige och sökte politisk asyl.
I Sverige kompletterade han sin utbildning vid KTH i Stockholm och studerade parallellt 1977-1979 scenografi på Dramatiska Institutet (DI). Sina första projekt genomförde han inom teater och film som scenograf, både i Sverige och utomlands. Många av oss som kände Jan Polasék från museivärlden minns hans magiska förmåga att ”trolla” med ljus och eleganta scenografiska lösningar vid utställningsproduktion. Han fick sitt första uppdrag som utställningsarkitekt på Historiska museet i Stockholm och fortsatte där sin verksamhet i över tjugo års tid. Han fördjupade sig i problematiken gällande speciella krav vid utställning av olika typer av föremål, som krav på belysning och klimat. Han värnade också särskilt om att göra utställningskonsten tillgänglig för människor med speciella behov.
Mycket snart hörde andra museer av sig, både i Stockholm, runt om i Sverige och utomlands. Alla lika fascinerade av Jan Polaséks innovativa och okonventionella utställningsförslag, alltid anpassade till omgivningen i utställningslokalen. Själv kunde jag och min personal i Museum Gustavianum följa äventyret att etablera en 21 m lång glasmonter i ett valv och att se ett glasat golv växa fram över en båtgrav i skala 1 till 1. Med åren kom Jan Polasék också att återvända till Tjeckien för olika utställningsprojekt och vi från Uppsala som fick följa honom dit på en studieresa glömmer aldrig den otroliga värme och omsorg han visade oss för att vi skulle förstå hans syn på besökarens totala upplevelse.
Efter drygt 120 utställningar, teaterprojekt och utmärkelser har nu Jan Polasék lämnat oss, en god människa och en sällsynt begåvad arkitekt och scenograf. Vi delar saknaden med familjen.
För vännerna vid Historiska museet och Museum Gustavianum