Karin Dahl lämnade oss den 7 januari i år. Hon blev 101 år gammal. Karin var svensklärarinna, född och uppvuxen i Västerås där hennes far var anställd som smed på Asea.Hon var näst yngst i en syskonskara på åtta.
Sörjes närmast av syskonbarn med familjer, övriga släktingar och vänner, flera av dem trogna socialdemokrater genom åren.
Karin tillhörde den första grupp flickor som släpptes in på h a läroverket i Västerås, där hon tog realexamen. Efter fortsatta studier i Falun och vid Uppsala universitet har hon arbetat som metodiklärare vid Lärarhögskolan i Uppsala, suttit i Skolöverstyrelsen och i Skolverket.
Sedan många år aktiv medlem i fredsföreningar: IKFF (Wilpf, grundad i Haag 1915, i Sverige sedan 1919) och Kvinnor för fred.
I centrum för en grupp fredsvänner delade Karin i flera år ut egenhändigt producerade flygblad på fredagseftermiddagar utanför Stadsbiblioteket, tog upp diskussioner med passerande.
Deltog i Kulturnattens ljusvaka för fred. För några år sedan måste hennes ena ben amputeras, vilket innebar stora förändringar i hennes livsföring. Hon måste då lämna sin lägenhet med utsikt över Fyrisån, sitt rikhaltiga bibliotek, och flyttades till ett litet rum på Myrbergska gårdens äldreboende. Genomgick depressioner – som hon besegrade.
Gav lättnad och glädje i kontakten med sina vänner, stod i ständig förbindelse med biblioteket, bekymrade sig för sina medboendes tillstånd, gjorde allt för att följa med i vår tid. Ifrågasatte aldrig sitt livs mening. Tog vara på glädjeämnen omkring henne – på de välskötta blommorna i fönstret, på fågelsången om våren i snåren utanför.
Hennes sinne för ordens nyanser i dikter och i texter som kom på tal vid våra besök frapperade.
Minnet av Karin Dahl manar till efterföljd.