Lennart växte upp bland många syskon på en lantgård i Örby, Rasbo. Där bodde han och verkade tillsammans med familjen livet ut. Efter studentexamen fortsatte han sina studier vid Lantbrukshögskolan (SLU) och avlade agronomexamen 1966.
Lennart anställdes vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Stockholm 1974 och pensionerade sig som ekonomidirektör och stf generaldirektör 1999. Det var en lyckad rekrytering. Många statliga myndigheter skulle vid den tiden utlokaliseras från Stockholm. Lennart fick viktiga uppgifter med att omlokalisera Veterinärhögskolan och SVA till Uppsala. Personalen skulle erbjudas att flytta med och lokaler skulle planeras och uppföras på Ultunaområdet. Lennart tog med stor kraft och integritet itu med dessa uppgifter. Resultatet blev nya fina lokaler och det var till stor del Lennarts förtjänst. Än viktigare var de förändringar som genomfördes i början av 1980-talet.
Nu skulle myndigheterna ges större ekonomisk frihet. SVA fick använda intäkterna från analysverksamheten till egen utveckling istället för att leverera in dessa till statsverket. Det här passade Lennart utomordentligt väl. Han hade sinne för ekonomi och goda affärer. Under kommande decennier växte SVAs ekonomi och personalstyrka snabbt. Till hjälp hade han avdelningschefer som gillade nyordningen och såg nya möjligheter. Delegering av det ekonomiska ansvaret var det som gällde. SVA ansågs allmänt vara en välskött myndighet. När huset blev fullt ordnade han nya tillbyggnader genom att på något okonventionellt sätt bygga i SVA:s regi, till fördel för verksamheten.
Lennart var en mästare på ekonomiska kalkyler och inte lätt att förhandla med när det gällde hyror och andra ekonomiska avtal.
Lennart hade stor omtanke om sina närmaste arbetskamrater. Vi bjöds i juletid ut till gården för att umgås och hämta en julgran som Lennart huggit på morgonen. Lennart drabbades av svår motgång när hustrun Annagreta avled alldeles för tidigt. Senare i livet fann Lennart kärleken i Åsa. Lennarts intresse för byggnation kvarstod länge. Det sista projektet var att bygga sig en seniorbostad på den gamla släktgården.
Vi saknar en skicklig arbetskamrat och en fin och omtänksam vän.
Arbetskamrater och kollegor: