Vår pappa Leo föddes i Tartu, Estland 1927, och växte upp i Tallinn. Hösten 1944, under pågående ryskt anfallskrig, flydde Leo som 17-åring till Sverige tillsammans med sin far. 1948 påbörjade han studier i matematik och fysik i Uppsala med siktet inställt på att bli ingenjör. Men ödet ville annorlunda. 1952 blev Leo anställd på SMHI, och den 2 september 1958 presenterade han vädret i premiärsändningen av Aktuellt och blev snabbt en rikskändis.
Ett stipendium från Sverige-Amerika Stiftelsen år 1963 ledde till praktik i Washington D.C., och väckte reslusten till liv igen. Pappa hade sedan barnsben drömt om att doppa tårna i Mississippi, vandra i Himalaya, och besöka Ulan Bator - och så blev det. 1969 flyttade familjen till Kathmandu, Nepal, där Leo som FN-expert byggde upp landets insamling och rapportering av väderdata. Efter hemkomsten 1974 blev Leo utnämnd till chef för väderlekstjänsten vid SMHI. Genom sina många bildvisningar från åren i Nepal kom Leo i kontakt med SVT, och gjorde så småningom två korta TV-program: “Mustang – ett bortglömt kungarike” och “Sången över Haven” om Estlands öde genom århundradena.
Mellan 1980 och 1991 arbetade Leo som expert på WMO i Genève, och rådgav olika länders regeringar kring meteorologins roll i ett lands utveckling. I samband med sin pensionering flyttade han tillbaka till Uppsala. Efter Sovjetunionens fall 1991 åkte Pappa, för första gången efter flykten, tillbaka till Estland och blev raskt engagerad i att bygga upp en estnisk motsvarighet till SMHI.
Pappa behöll hela livet sitt intresse för Estland, släkten, omvärlden och politiken. Han älskade att diskutera, och ville gärna utmana. Vi barn, barnbarn, släktingar och vänner minns med glädje och stor saknad stunderna kring köksbordet på Tunagatan.