Magnus avlade doktorsexamen i biokemi och blev även docent vid Uppsala universitet. Avhandlingen gällde enzymet agarase som bryter ner agaros, en viktig substans vid molekylär analys. Efter examen kom Magnus till enheten fysikalisk biologi gällande forskning om strålningseffekter på livsmedel. Magnus införde en metod att med agarase frigöra cancerceller inbäddade i agarosgel. Han blev docent i fysikalisk biologi.
Efter ett par år flyttade Magnus med familjen till Umeå. Vid försvarets forskningsanstalt framställde han monoklonala antikroppar mot bestrålat DNA för detektion av biologiska skador hos soldater som exponerats för strålning. Under tiden i Umeå kom Magnus i kontakt med forskare som intresserade sig för biosensorer. Magnus med familj flyttade därmed tillbaka till Uppsala. Även de biosensor intresserade kollegorna flyttade till Uppsala.
Magnus blev ledande i Pharmacias satsning på biosensorer, som senare blev Biacore AB. Magnus värv avseende biosensorer har beskrivits som epokgörande vilket avspeglas i många publicerade resultat och patent. Detta är den viktigaste vetenskapliga gärningen i Magnus karriär. Efter ett år på nobelpristagaren Greg Winters laboratorium i Cambridge engagerade Magnus sig i företaget Bioventia som hjälpte nystartade företag med praktiska råd.
De sista decennierna av sitt liv blev Magnus verksam i ett av de nya företag han hjälpt: Ridgeview Instruments AB som utvecklar tidsupplösta mätningar av substansers bindning till odlade celler. Magnus ansvarade initialt för planering av bolagets forskning. Senare hjälpte Magnus stora läkemedelsföretag att bättre förstå substansers egenskaper.
Magnus var en optimistisk visionär och grundlade alltid sina visioner i detaljerad vetenskapshistoria. Resonemang spände ofta över flera decennier framåt och bakåt i tiden. Hans familj blev goda vänner till medarbetarnas familjer. Hans naturintresse var stort och han var specialist på orkidéodling. Vi sörjer Magnus som gått bort för tidigt.