Mats Rydén disputerade i Uppsala 1966 på en avhandling om relativpronomen i den tidiga nyengelskan. Engelskans grammatik från 1500-talet och framåt var ett ämne som han skulle återvända till under hela sin långa och framstående forskargärning. Förutom relativpronomen publicerade han internationellt ryktbar forskning på ämnen såsom "be" och "have" som hjälpverb och den progressiva formen, ett språkdrag som utmärker engelskan bland de germanska språken. Han var en pionjär inom forskning på historisk variation i engelskans syntax och lämnade också betydande bidrag till vår kunskap om engelskans växtnamn.
Mats Rydén var professor vid Umeå universitet mellan 1986 och 1989; han innehade därefter professuren i engelska språket vid Uppsala universitet fram till sin pensionering 1995. Han var också medlem i bland annat Kungl. Humanistiska Vetenskaps-Samfundet i Uppsala och hade ett stort internationellt kontaktverk. Flera av de doktorander Mats handledde fram till disputation har själva fått framgångsrika karriärer och för i dag intresset för engelskans historia vidare. Mats var som handledare mycket generös med sin tid samtidigt som han bejakade doktorandens självständighet som forskare.
Även som pensionär fortsatte Mats att utforska engelskans historia, ofta tillsammans med sina forna kollegor i Uppsala, vilket bland annat resulterade i en samlingsvolym utgiven av Cambridge University Press 2006. Hans intresse för det engelska språket kvarstod under hela livet; han ägnade mycket av sin sista tid åt att fundera kring framväxten av "do" som hjälpverb.
Medarbetarna på Engelska institutionen i Uppsala sörjer en ledande forskare, en uppskattad handledare och en kär vän.