Minnesord över Brita Norén

En färgstark kvinna med stort hjärta och humor, en älskad mor, mormor, farmor och moster, har gått ur tiden.  Vi minns hennes generositet och förmåga att se människor. Hon levde in i det sista i trons förtröstan i liv och död. Må hon vila i frid.

Brita föddes i Sala, där fadern Anders Diös startade sitt byggföretag. Hon hade systrarna Mary och Stina. Familjen flyttade sedan till Uppsala. Släkten kom från Våmhus/Bonäs i Mora och bygden betydde mycket för familjen. Här bodde Brita de sista 30 åren. Hon fick somna in i sitt hem omgiven av sina nära.

Brita gifte sig 1943 med med.dr. Bengt Norén. De fick tre barn, Jonas, Susanne och Mikael. Familjen var viktigast för Brita och sorgen var stor när Bengt gick bort 1970 och sonen Mikael 2016. Barnbarnen i USA och Uppsala stod hon nära. De besökte mormor/farmor varje sommar. Det var viktigt att hon också fick träffa barnbarnsbarnen.

Brita hann med mycket. Som tonåring åkte hon ensam till familjer i Österrike och Skottland för att lära sig språken. Hon praktiserade på bondgård och medverkade ombedd av Emma Zorn, att dra i bandet när Anders Zornstatyn i Mora invigdes av Prins Eugen. Då fick hon sin första Moradräkt.

Brita for ofta till USA för att hälsa på dottern Susanne med familj. Hon hjälpte sin far att tolka och representera under långa utlandsresor och evenemang. Hon hade släkt och vänner över hela världen. Med samma glädje mindes hon semestrar utan bekvämligheter i Fäboden med syster Stina.

Brita var praktiskt begåvad, full av uppslag, tyckte om att styra och ställa. Steget mellan tanke och handling var kort. Med klarsyn och hjärtevärme såg hon sina medmänniskor och satte ingen före den andra. När jämnåriga föll ifrån fortsatte deras barn med familjer hälsa på i hennes vackra hem.   

Sonen Jonas planerade med stöd från släkt och vänner så att hon kunde bo kvar.  Hemtjänsten betydde mycket. Med äkta intresse lärde hon känna dem alla. 

De sista 6 åren var Brita blind och mycket skröplig men hjärnan var klar. När hennes förmåga avtog framstod hennes innersta personlighet desto tydligare. Med Brita kunde man tala om allt från vardagens bekymmer till storpolitik och nobelpristagarnas uppfinningar. Hon höll sig underrättad om allt som rörde sig i tiden, social och engagerad in i det sista. Vi saknar henne.