Gunnar föddes I Karlshamn och studerade juridik och samhällsvetenskap i Stockholm. 1968 disputerade han vid Stockholms universitet för juris doktorsgrad – som elev till Gunnar Myrdal. Han studerade vid universitet i USA, hade uppdrag i Wien, var en tid konsult åt FN samt blev professor i samhällsvetenskap i Roskilde.
Gunnars första bok (1967) heter Funktionssocialism, ett begrepp han myntade och blev känd för. Han var socialdemokrat men kritiserade i flera sammanhang partiet och argumenterade för en mer radikal inriktning. Gunnar blev ryktbar som förespråkare för medborgarlön.
1979 köpte paret Adler Karlsson en fantastiskt belägen villa på Capri, på toppen av en hög, brant klippa med direkt utsikt över Neapelbukten och Vesuvius. Villan, Casa Marianna, blev basen för Capri-institutet för samhällsfilosofi – med Gunnar som föreståndare. Mellan villan och klippkanten lät paret utomhus bygga ett amfiliknande auditorium för ett 50-tal åhörare vända ut mot föreläsaren med Neapelbukten i fonden – en sagolik föreläsningsplats!
Varje sommar hölls ett Capri-seminarium; alltid fullbokat. Gunnar var huvudattraktionen men bjöd in föreläsare; många prominenta och knappast nödbedda. Gunnar och Marianne lät anlägga en filosofipark vid villan, där lärdomsgiganters visdomsord är inristade. Framför plattorna finns sittplatser, där besökaren kan kontemplera.
För många bevaras Gunnar i minnet främst som en profetliknande föreläsargigant. Profetassociationen är näraliggande redan på grund av hans resliga gestalt, karakteristiska hakskägg, sonora stämma och retoriska skicklighet. Men framför alltför de alltigenom upplyftande och empatiska budskap han förmedlade. ”Profet” kan ge associationer till blytungt allvar och brist på humor. Men Gunnar var nog den roligaste person vi mött – alltid med glimten i ögat och förlösande roliga uttryck.
Vi som lärde känna Gunnars ljusa och generösa gestalt var med om något stort.