Gunnar Alm började läsa medicin i Uppsala efter att tagit studenten 1960 vid Karolinska läroverket i Örebro. Tidigt kom han att intressera sig för immunsystemets uppbyggnad och funktion vilket ledde fram till doktorsavhandlingen ”Studies of the Functions of the Lymphoid Cells of the Chicken” som försvarades 1970.
Gunnar Alm hade då anslutit sig till Karl-Erik Fichtelius ”lymfocytgrupp” vid institutionen för histologi i Uppsala. Fichtelius lämnade Uppsala 1972, vilket gjorde att Gunnar Alm kort tid efter disputationen fick överta ansvaret för forskargruppen. Under de följande åren byggde han upp en mycket framgångsrik forskargrupp där inriktningen var immunsystemets roll vid infektioner och särskilt då interferonsystemets betydelse för ett immunsvar. På BMC startade han en produktion av interferon som kom att användas kliniskt under flera år.
1984 blev Gunnar Alm professor i immunologi vid SLU och även specialist i klinisk immunologi. Gunnar var ”Doktorandernas Riddare” och handledde 18 studenter till disputation, varav tre blivit professorer. Han hade alltid tid för sina medarbetare, kom ständigt med kreativa lösningar på svåra problem, förvandlade ett ”misslyckat experiment” till en intressant upptäckt och hade en särskild förmåga att föra varje doktorand fram till disputation. Vid disputationsfesten framkom att Gunnar Alm också var generalsekreterare för ”Royal Lymphatic Society” när han delade ut Lymfocytmedaljen av 8:e storleken till den som framgångsrikt försvarat sin avhandling.
Genom hela livet har vår tidigare huvudhandledare uppmuntrat oss på olika sätt och vi har Gunnar att tacka för vår vetenskapliga skolning och många intressanta diskussioner. Han var som person mycket vänlig och hjälpsam vilket lade grunden för vår långvariga vänskap flera decennier efter avslutade doktorandstudier. Vi är tacksamma över vad Gunnar betytt för oss och alla de medarbetare som haft förmånen att lära känna honom.