Håkan Holmberg har lämnat oss efter flera års kamp mot sjukdom. Som vänner och partikamrater sedan 1960-talet är vi djupt sorgsna över hans alltför tidiga bortgång. Vi minns med tacksamhet hans gärning som oförtröttlig opinionsbildare för människors lika värde och mot allehanda förtryck, varhelst det uppstod.
Som debattör var han alltid glasklar i sin argumentation, ingen kunde någonsin beslå honom med att föra fram felaktiga fakta. Håkan behövde aldrig höja rösten i diskussionerna, grunden för hans ståndpunkter var bevis nog. Hans historiska kunnande och genuina engagemang i människorättsfrågor imponerade. Håkan var en ivrig och okuvlig motståndare till alla -ismer som förkrymper människors fri- och rättigheter, rasism, antisemitism, kommunism. Hans stora engagemang i Östeuropafrågorna är omvittnat.
Vi hade förmånen att få möta och samarbeta med honom i politiken lokalt och på riksplanet. Att ha Håkan som partikamrat gjorde oss alltid stolta, han antog och fullföljde sina uppdrag med ödmjukhet och ett starkt patos.
Som skribent och som politisk redaktör för UNT har Håkan varit en folkbildare av rang. Han kunde alltid sätta in dagsaktuella skeenden i sitt rätta historiska sammanhang. Det är vår förhoppning att hans artiklar kan publiceras på nytt, då många av de frågor Håkan kämpat för att förändra, dessvärre fortfarande är aktuella.
Våra tankar är hos Håkans familj och vi känner stor uppskattning över Håkans liv och gärning. Nu är vi kvar, vi som går miste om det som han hade kvar att ge.