Under största delen av sitt yrkesliv hade Håkan sin fasta punkt i Uppsala och vid Upsala Nya Tidning. Han disputerade i historia 1980 på en avhandling om det svenska kommunistpartiet. Samma år inledde han sin tid som ledarskribent i UNT. Han var aktiv i dåvarande Folkpartiets ungdomsförbund och senare riksdagsledamot.
2002 utnämndes Håkan till politisk chefredaktör och verkade som chef för ledaravdelningen fram till sin pension 2018. Håkan åtnjöt stort förtroende i läsekretsen, inte minst för sina skarpsinniga analyser och för sitt tydliga och uthålliga försvar för liberala värden. Det är många ledarskribenter, fast anställda och vikarier, som vittnat om vilken betydelse hans klara politiska linje haft för deras utveckling.
Håkan Holmbergs aktiva ställningstagande mot den sovjetiska diktaturen och för de baltiska folkens frihetskamp liksom hans starka motstånd till antisemitism gjorde stort intryck. Han är en av dem i svensk press som med mest kunskap och auktoritet kunnat förklara hur denna pestsmitta yttrat sig genom historien – och i vår tid. Han knöt samman sitt engagemang mot antisemitismen med kampen mot rasism och diskriminering i alla former.
Även hans skrifter, till exempel ”Den farliga mångfalden”, utmärks av klar analys och stort engagemang för individuell frihet. Som skribent förmådde han alltid knyta samman den dagsaktuella problematiken med mer långsiktiga ideologiska perspektiv och gedigen kunskap.
Så här skrev Håkan i sin sista ledare som UNT:s politiske chefredaktör:
”UNT:s liberala inriktning på ledarsidan följer av tidningens bolagsordning. Där stadgas också att nyhetsförmedlingen ska präglas av saklighet och opartiskhet. I en tid när välorganiserade intressen i stället medvetet sprider rykten och förfalskningar är det viktiga besked. Och i en liberal hållning ingår också respekt för fakta och riktiga argument.”
Vi är många som hoppas att Håkans insats ska inspirera till att det liberala politiska samtalet ska fortgå med full kraft.