Jonas kom som ganska nybliven apotekare till den farmaceutiska utvecklingsenheten på dåvarande Kabi Pharmacia i Hornsberg, Stockholm, runt 1990. Det var en blyg och något försagd ung man som då började sin bana inom läkemedelsindustrin. Jonas började arbeta med utveckling av proteinformuleringar och redan efter något år undrade Jonas om han inte skulle kunna kombinera arbetet på Kabi Pharmacia med ett doktorandarbete. Jag fick den stora glädjen att fungera som hans industriella doktorandhandledare och vi kom att jobba väldigt nära varandra. Doktorandarbetet genomfördes trots en hel rad utmaningar – fakulteten i Uppsala saknade då kompetens inom området proteinformuleringar, projektet som Jonas doktorerade inom lades ner och hela Kabi Pharmacia genomgick en total omstrukturering – men trots detta kunde Jonas lägga fram sin avhandling vid BMC i Uppsala 1996. Han fortsatte därefter inom läkemedelsindustrin och breddade sitt arbetsområde till att också omfatta administrationshjälpmedel (devices) och förpackningar. Allt detta har resulterat i banbrytande insatser inom industrin samt i många vetenskapliga publikationer och patent. Dessutom deltog Jonas i flera nationella initiativ för att gynna kunskap och innovation inom området biologiskt baserade läkemedel.
Jag har haft förmånen att arbeta nära Jonas i nästan 30 år vilket varit fantastiskt. Han var klurig, gillade utmaningar och var väldigt kunnig och gedigen så att diskutera tekniska och vetenskapliga problem med honom var alltid både roligt och givande. När Jonas i våras bytte arbetsplats från Sobi till Nanexa och åter skulle ta sig an avancerade formuleringar var det många som kände att nu hade Jonas ”hittat hem”, både vetenskapligt och geografiskt, och man gladdes med honom över detta. Det nya blev väldigt kort och jag saknar en fantastisk kollega och en mycket god vän.