En brinnande eldsjäl för konst och kultur och för ett brett folkrörelsearbete har slocknat.
Siw behöll sina rötter i Gällbo i Skärplinge, en viktig mötespunkt för familjen. Hon kom till Uppsala med föräldrarna som tolvåring. Ett av hennes första arbeten var på landstingskansliet.
Siw mötte sin kärlek i hälsingen Ragnar Persson som etablerade cykelhandel och verkstad i Norby i anslutning till familjens bostad. Sonen Michael, född 1958, fick tidigt känna på isen på Studenternas. Han blev en framstående bandyspelare i Sirius 1975 till 1992 med ett kortare avbrott i Västerås SK. Bandyn var sedan dess viktig i familjen Persson. Siw satt i styrelsen i Sirius bandy och Ragnar var materialförvaltare. Sonsonen Joakim gick i sin fars fotspår och blev även han stjärna i Sirius.
Med sin starka förankring i arbetarrörelsen fick Siw politiska uppdrag i Uppsala kommun och i landstinget. Hon arbetade inom Hyresgästföreningen och med trafiksäkerhet i NTF. Men det är med Konstfrämjandet som Siw Persson starkast förknippas. Hon blev dess ombudsman 1983. Konstfrämjandets idé från 1947 var att sprida god konst till folket. Med Siw Persson i spetsen växte och blomstrade rörelsen. Otaliga är de arbetsplatsombud, utställningar, konstringar för att köpa god konst, konstresor och andra pedagogiska projekt för att sprida och fördjupa intresset för god konst som Siw organiserat. Hon skapade goda relationer till konstnärer och många återvände gärna till Uppsala för att ställa ut hos Siw. Hennes aldrig sinande entusiasm och uppfinningsrikedom är förklaringen till att Konstfrämjandet trots ekonomiska svårigheter överlevde till 2009. Då var Siw 71 år men still going. Det var inte hon som kroknade utan det var uteblivna ekonomiska bidrag från kommun och landsting som tog död på Konstfrämjandet.
Sina politiska uppdrag fortsatte Siw så länge hälsan stod henne bi. Hon var landstingsledamot till 2010 och tillhörde landstingets revisorer till 2014. Vi är många som med glädje och tacksamhet får bära med oss minnet av Siw. Hon var en positiv och engagerad, genuin bärare av den goda svenska folkrörelsetradition som betytt så mycket för så många.