Tönu föddes i Estland men flydde till Sverige vid Sovjets invasion 1944. Han vÀxte upp och utbildade sig i Uppsala. DÀr disputerade han 1964 pÄ en avhandling om optimal placering av finansiella tillgÄngar. Den fick högsta betyg och belönades med Erik Lindahlpriset.
Tönu var t f professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet 1964â70 och professor vid UmeĂ„ universitet 1971â2001. I UmeĂ„ utvecklades nationalekonomi och Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) till betydande forskningsmiljöer med omfattande internationella nĂ€tverk och vetenskapliga samarbeten i en rad lĂ€nder.
Bredden i Tönus forskning reflekteras i hans redaktionella arbete för tidskrifterna Regional Science and Urban Economics, Networks and Spatial Theory, Chaos, Solitons & Fractals och Discrete Dynamics in Nature and Society.
Tönu var Sveriges ledande matematisk-ekonomiska teoretiker. Mycket av hans banbrytande arbete med rumsliga och dynamiska ekonomiska modeller skedde i samarbete med matematiker i Providence, USA, MĂŒnchen, Kiev, Cartagena och Urbino.
Hans vetenskapliga produktivitet och kreativitet var enastÄende. Tönu publicerade nÀra 300 artiklar och cirka 25 böcker. Han arbetade in i det sista med ett nytt vetenskapligt arbete.
Tönu var en mÄngsidig intellektuell med konstnÀrliga intressen. Han skrev en bok om konst och vetenskap, skapade en framstÄende barockmusikfestival och tillverkade utmÀrkta gambor och cembali, instrument han gÀrna anvÀnde tillsammans med vÀnner. Tönu trakterade sin gamba tills sjukdomen hindrade honom. Planen var att bygga en ny virginal.
Som vÀnner och kollegor sedan 1970-talet Àr vi djupt sorgsna över hans bortgÄng. Vi saknar det musikaliska samspelet och samtalen om ekonomisk teori, konstnÀrlig och vetenskaplig kreativitet och vÀrdet av bestÄende vÀnskap.