Olle Beckman var djupt förankrad i den upsaliensiska akademiska traditionen. Hans båda föräldrar var doktorer i fysik, och han själv fortsatte längs samma bana. Olle disputerade 1955 på en avhandling om kärnfysik men sadlade om till det då nya ämnet Fasta tillståndets fysik (materialens fysik), vilket etablerades vid Uppsala universitet genom att han tillträdde en laboratur med denna benämning. Tjänsten omvandlades 1968 till en professur, vilken Olle innehade till sin pensionering 1987. Under denna tid handledde Olle framgångsrikt 33 doktorander till examen. Avhandlingarna berörde i synnerhet fysiken för magnetiska och optiska material och innehöll ofta element av lågtemperaturfysik. Under de senare åren handlade flera av avhandlingarna om ytbeläggningar för solenergitillämpningar.
Olle styrde sin forskningsavdelning synnerligen framgångsrikt—och med mycket lösa tömmar—och hans varma och koncilianta personlighet ledde till utmärkta vetenskapliga resultat. I synnerhet bör Olles förmåga att stimulera sina medarbetare, och få dem att utvecklas till självständiga forskare, framhållas. Åtskilliga av doktoranderna blev professorer.
Olles goda inflytande är ännu märkbart inom avdelningen för Fasta tillståndets fysik. Fortfarande, 2021, ligger forskningens tyngdpunkt på magnetiska och optiska material—ofta med koppling till förnyelsebar energi och energibesparing. Och en anda av samförstånd samsyn gör sig fortfarande gällande.
Olle och hans hustru Gunvor (“Nippe”), som var gymnasielärare i kemi, var ett “radarpar” i nästan åttio år. De vandrade tillsammans genom livet, ofta hand i hand. Nippe avled under våren 2021 vid en ålder av 98 år. Nu är båda borta. Vi minns dem med tacksamhet och värme.